Aftonbladet – 16 februari 1861, sida 3

1 NOrvalasens samtiiga verk och Senom -acn utförliga lefnadsteckning öfver Thorvaldsen som hah utgifyit. Han har, emellertid: äfvenitid: efter annan bär, och, der i, tidningar och tidskrifter publicerat. åtskilliga af verklig poesi och ädel form utmärkta. dikter och äfven försökt. sig, med. ett par dramatiska arbeten; men han har sjelf skattat sin poetiska förmåga , ringa, och då han år 1848 lät trycka .en. samling af sina dikter, kallade han den Vragstykker fra et DigterskibX, och den lilla upplagan blef 4tryckt som maniskript så, att den icke kom i allmänhetens ego eller hemföll under den litterära kritiken. Nu vid 66 års ålder har Thiele emellertid utgifvit två nya romantiska dramber; hvilka vittia om poetisk. ungdomsfriskhet:-hos-den åldrige förfåttaren oc utgöra en mycket värderik gåfvar åt den danska litteraturen. : Det cena bär: titeln: En Kjöbmands: Datter: og.en :KongesönX; det andra: Drömmeren4, och båda spela i södern. Vi torde få tillfälle att närmare omtala, dessa. dramatiska dikter. Vers2og: Prosa af Erik Bögh. Denna lilla skizz-bok :af-den välbekante författaren innehåller! åtskilliga saker:af samma övicka och roliga slag som hans-:sjus-humoristiska föreläsningar. . Vi ha redan meddelat ,våra läsare ett litet prof uti SUnge Jens Jensen4 och sköla måhända ännu. meddela ett eller annat stycke. .Skizzerna inledas med en epigramkalender, som är ganska nätt: Af de fyra visor, som till. slut meddelas, äro två hållna i romantisk folkviseton,. den tredje af skämtsam kupplettart, och den sista em politisk satir riktad mot bondevännerna och grefvinnan, mot hvilka författaren hyser ett oförsonligt agg, som äfven framlyser i sagan Tryllestokken. —T Magazin fär die Litter. des Auslandes n:r 6 detta år förekommer en uppsats med öfverskriften: Norska diktare. Den innehåller mycket beröm öfver A. Munch och Björnstjerne-Björnson, men synes hufvudsakligen: tillkommen för att få utgjuta en portion af den förbittring mot danskheten, som nu får gälla såsom nödvändig beståndsdel i den tyska patriotismen. Författaren säger, att under det danska väldet. blef det norska språket på våldsamt sätt kufvadt och undanträngdt ända derhän, att norska presten måste predika på danska. Men sedan 18144 — heter det — ha norrmännen åter förstått bringa sitt språk till heders. Man har re(digerat ordböcker öfver norska språket, och dervid kommit till det resultåtet, att i norskan finnes icke mindre än adertontusen (1) ord, som icke förekomma i: någon dansk ordbok. Då intill 1814 alla norska skriftställare skrefvo danska, betjenar sig numera ingen norsk skald, ingen skriftställare, som vill bli läst och förstådd af folket af något annat språk än det inhemska, som står så nära fornnorska. Ock på detta språk har äfven Andreas Munch diktat. (1) — I Köpenhamn: har C. Rosenberg utgifvit: Rolandsqvädet, dess ursprung och historiska betydelse... Författaren meddelar det normanniska qvädets. innehåll och underkastar det en sorgfällig kritik med afseende på den sägn, som jenat detsamma till grundval, samt utvecklar ess historiska betydelse. — Kurg tyska bibliotek. Under redaktion af den bekante litteraturhistorikern H. Kurs ärnar Weberska bokhandeln i Leipzig utgifva ett vidtomfattande samlingsverk: Äldre och värderika, till nationallitteraturen hörande arbeten, som nu äro sällsynta och utgångna ur bokhandeln, skola upptagas i detta tyska bibliotek, och derigenom räddas undan glömskan. — Åter har en samling af Humboldts bre utkommit. Dessa bref äro. ställda: till fen ung vän; de innehålla enligt tyskarnes mening en mängd skefva omdömen och obefogade anmärkningar af den store mahneh. . Humboldt omtalar nemligen i brefven den nyligen aflidne professor! Dahlmånns politiska bana såsom alldeles förfelad och ofruktbar; mera behöfves ju ej för att bringa alla tyska patrioter i harnesk, ty, såsom man vet, var Dahlmann en ifrig kämpo för den schleswig-holsteinska? saken. — Skalden: Castelli, som den 6 Mars fyller sitt åttionde år, besitter så pförsvagad själskraft, att han är sysselsatt med utgifvande af sina memoirer i 4 band, af hvilka det första redan lemnat pressen. — I Paris ; har nyligen utkommit :en ny bok af Michelet med titeln La mer (hafvet). I sin vanliga poetiska stil behandlar den snillrike författaren der: hafvet i och för sig sjelft och i sin vilda storhet; hafvets djuroch växtlif;y hafvets upptäckande och eröfring; samt slutligen -— menniskans pånyttfödelse genom hafsaden. 7 — Af Macauläys -efterlemnade: arbeten utkomma nu. 2:dje; 24deisoch: 25:te skapitlen, i hans Englands: historia, hvarigenom ; detta, verk går till Wilhelm III:s död. Den store historieskrifvarens syster, lady Trevelyan, ombesörjer utgifningen: Ö ö — I; Paris, utkommer en öfversättning af Shakespeares samlade arbeten, ombesörjd af Guizot; det är första gången en fransk öfversättning ar denne klassikers samlade arbeten utgifves: — Guizot och. Lacordaires .Dominikanetmunken Lacordaires inväljandei Academiefrangaise har i och för sig. varit.en märklig tilldragelse, ty det är första, gången en munk intager en af de fyrtio fåtöljerna i akademien, hvars vefldsliga värdigheter blott i några få undantagsfall tilldelats: andlige; och då blott kardinaler; och biskopar, .Ännu intressantare har dock detta val blifvit derigenom, ätt dominikanermunkens inträdestal, enligt akademiens uppdrag, besvarades af den stränge protestanten Guizot; Såsom en tredje märkvärdighet komimer ytterligare härtill, att det. var.den aflidne.författaren. af den. berömda; boken. om. den: amerikanska demokratien Tocquevilles fåtölj,. söm, Lacordaire. var kallad att intaga, och att det således yar öfver honom -han skulle hålla det sedvahliga akademiska loftalet. Herr Lacordaire har: löst sitt svåra problem :så..som man kunde vänta! sigcaf den berömde: talaren, Menpännu mera, lysande. var dock. svarstalet af Guizot, detta vältaliga vittne till Frankrikes fordna parlämentåriska regerings glans så . väl som fel. ROSE genom hans tal har nytt ljus blifvit kästadt öfver deni Frankrike ofta såsom en antam Montesquieu betecknade Tocquevilles skrifer: och karakter.