Aftonbladet – 2 februari 1861, sida 2

inokraften skulle undantränga både segel; ch tackling, och segelmanöver, äfvensom ji jömanskap i allmänhet blifva kunskaper i: :tan värde; att exercisexpeditioner på se! selfartyg vore en förspild tid och gagnlös I ostnad, samt att förr än vi få krig det ej: rore värdt att tänka på att få en flotta il: idsenligt skick.4 — Till vederläggning afl. !essa påståenden ådagalägger tal. med exI mpel från sista Östersjökriget, att manövrer i säkrast och snabbast verkställas medelst semensamt användande af skruf och segel; utt ett seglande fartyg — vare sig med eller utan inneboende ångkraft — alltid utsör det bästa skolskeppet för såväl befäl som manskap, samt att ett krig väl förmår örstöra flottor eller göra dem för längre t:d obrukbara, såsom vår marins olyckliga illstånd efter 1790 års sjökrig till fullo visar, men ingalunda är egnadt att försätta lem i behörigt skick. De motsatta åsigterna formuleras ungefär på följande sätt: 1. SÅngfartyget har ionu ej i strid pröfvat sitt bräckliga maskineri, och kan derföre ej ännu sägas ha istadkommit så utomordentliga förändrinsar, att fartyg utan ångkraft ej mer äro stridsfartyg. 2. Segelskepp äro ännu kraftiga slagfartyg och kunna med tillhjelp af soda ångbåtar ännu gå ut och slåss, samt Slockera fiendtlig kust, de äro användbara som blockskepp och till. transporter. 3. ansarklädda fartyg äro en outförbar ide, Hae de åigbräckor (steamrams) ett projektmakeri utan allvarlig mening. Emot dessa påståenden anmärker talaren: 1. Att seglare utan ångkraft, såsom slagskepp betraktade, mumera icke äro användjära, och detta af flera skäl, först emedan nan i vår tid ej kan påräkna att möta en fiende, som ej begagnar ångkraft; vidare :medan ångfartygens oberoende af väder ;ch vind, stiltje och ström med flera egenskaper bereda dem en öfverlägsenhet, som vör att den gamla segeltaktiken blir utan nytta. 2. Att då en engelsk amiral nyligen yttrat, att numera, sedan ångkraften med avarje dag blifver allmänneligare införd .nom handelsmarinen, det vore omöjligt att verkställa .en fullständig blockad, ett yttt rande, som likväl förutsatte, att blockadsskadern skulle bestå af endast ångfartyg, avad slags blockad skulle man. väl då kunna åstadkomma med segelskepp? Hvad blockskeppen åter angår, så äro dessa i-ännu uögre grad än de seglande skeppen utsatta ör de olägenheter, som äro förknippade med en bunden rörelseförmåga, och knna utan svårighet från strandbatterier och medelst. ångbräckor förstöras. Att trupptransporter lättare och hastigare verkställas med. ångbåtar än med stora örlogsskepp, är . någonting, som ej behöfver bevisas. Att ångfartyg ej ännu blifvit pröfvade i strid, är sannt, om man härmed menar sjöslag, men i enstaka strider ha de dock deltagit på ett sätt, som rättfärdigar deras anseende såsom en fulländad krigsmateriel. Exempelvis. nämnes Eckernförde affären, der tvenne ångfartyg, ehuru illa skadade, likväl med maskinen i gång kunde draga sig ur strandbatteriernas eld, samt huru en fransk hjulhusångbåt vid Parano i förening med andra fartyg sprängde en stängsellinie, och passerade strandbatterierna tvenne gångar. 3 Att de pansarklädda fartygenas plåvar vid anställda expe imenter väl kunnat af artilleriet genomträngas, men endast på kort afstånd och med de allra kraftigaste kanooner, dertill ställda vinkelrätt emot fartyget; hvilket visar att de i praktiskt hänseende tryggt kunna anses för skottfria, men i alla hänseenden bombfria, hvilket här är hufvudsaken. Lika fåfängt är det att vilja förneka de s. k. steamrams användbarhet. För någon tid sedan körde en liten jernångbåt af 400 tons på Themsen emot en amerikansk . paket af 4000 tons drägtighet. Anslagskraften var sådan, att den lilla ångbåten gick. tvärtigenom sidan på amerikanaren, som genast sjönk, hvaremot ångaren befaans nästan oskadad. Då ångfartyget Blekinge med full fart stötte emot en tvärbrant klippa vid Landsort, lossnade icke en enda skrufi maskineriet. Hvilken verkan skulle väl en sådan sammanstötning hafva haft, om det 12,000 centner tunga och knifskarpa Blekinge med 10 knops fart hade löpt rätt på veka lifvet af ett linieskepp? Detta slags projektmakeri? tyckes således verkligen kunna ha en allvarligare mening? än den gamla skolan vill påstå.