Aftonbladet – 29 januari 1861, sida 3

JC BOISLEUISKO BLANUCCTIORSUIMNUSGA Vis sade sig: snart missbelåten med sakernas nja ordning, och bland andraklagomål, som anfördes, klandrade hon det gemensamma rikrådet, för att det var grundadt på lika re: presentationsrätt i förhållande till befolknirgens antal i de olika delarna af Monprklen, I stället för att hvardera delen, nemligen det egentliga Danmark; Slesvig, Holstein och Lauenburg, borde representeras af ett lika stort antal re resentanter, utan afseende på olikheten i folkoummer — en grundsats:som danska regeringen icke kunde gilla, emedän enligt densamma Holstein skulle ha a 1 många representanter som konungariket, ehvru dettas folkmängd var tre gånger så stor. Tyska förbundet understödde icke förthy den holsteinska ständerförsamlingensåsigter, och stödjande sig på den omständigheten; att den nya konstitutionen i några punkter af mindre vigt icke strängt öfverensstämde med förbundslagstiftningen, fordrade det, att konstitutionen genast skulle afskaffas för Holstein och Lauenburg. : Danska regeringen gaf efter för detta anspråk. Såsom en omedelbar följd åf denna åtgärd, blefvo de förra förhållandena nödvärdigtvis återställda i Holstein; d. v:s. stärderförsamlingen enligt 1831 års: konstitution återupplifvades, likväl med-deliberativ; i stäl: let för blott konsultativ röst i alla lokala anrgelägenheter, och konungen bekläddes åter med sina fördna absoluta suveränitetsrättigheter: kH : gp inbjöd församlingen att uttala sina önskningar i åfseeride å den konstitutionella ställning, som börde gifvas hertigdömet i förhållande till de öfriga Tandsdelarne, hvarefter församlingen framställde ett förslag, enligt hvilket det ej skulle finnasnågöt gemensamt riksråd för hela monarkien, utan sKulle de särskilda representationerna för de särskilda territöriala delarne af mönarkienhvar för sig ega absolut veto i alla ärenden af gemensamt intresse. Ett dylikt; förslag var overkställbart och egnadt att leda till positiv anarki samt blef derföre f dan ska regeringen förkastådt. Efter attha påyrkat afskaffande af 1855 års konstitution; så. vidt Holstein och Lauenburg -beträffade, fordrade tyska förbundet, att den holsteinska församlingen, intill des en ny konstitution Bblefve äntagen, skulle erhålla sjelfständig. röst ialla angelägenheter, såväl lokala som sådana, hvilka rördt hela monarkien gemensamt; Med hänsyn till: den fiendtliga sinnesstämning, hvarpå den holsteinska församlingen visat så många prof; kunde danska regeringen icke bevilja denna församling en så vidsträckt makt; utan att--äfventyra, -att det första bruk; som skulle göras deraf, blefveatt vägra allt bidrag till den gemensamma regeringen. Hon afslog följaktligen förbundsdagensbegäran. Till följd af detta afslag hotar tyska förbundet nu att militäriskt besätta Holstein. Den erkända allmänna synpunkt, ur vil: ken tyska förbundsdagen betraktar en inblandning i dånska monarkiens inre föryaltning, grundar sig: således förnämligast på frågan om Holsteins konstitution, men i samband med denna fråga ha de båda tyska makterna gjört anspråk på rättighet att utöfva koutröll ötver Slesvigs administration och konstitutionella organisation, :Oaktadt detta --hertigdöme; såsom redan är visadt,l. cke utgör någon delaf tyska förbundet. 1 Dessa anspråk grunda sig på påståendet; utt danska regeringen med österrikiska och preussiska regeringarne genom den mellan de respektiva regeringarne år 1851 förde skriftvexlingen öfverehskommit om! visså Higganden i afseende administrationen al Slesvig såsom ett särskildt hertigdöme, samt å behandlingen åf den tyska befolkningen derstädes. 1 Danmark bestrider att det; ingått någon öfverehskommelse, hvilken under hvad förhållande? söt helst skulle kunna berättiga tyska förbutidet att blanda sig i Slesvigs angelägenheter. Danmark hade under underhandlingarhe år: 1857 inskränkt sig till atil. helt enkelt: meddela sina afsigter rörandej nämnda Hertigdöme, så väl som beträffande. den öfriga monarkien, Inga fördragsartiklar undertecknades, och detla just af det skälet, att Danmark icke kunde tillerkänna tyska. förbundet någon rättighetatt föreskrifva vilkor för Slesvig och göra detta hertigdöme till föremål för en ihternåtionel öfverens: kommelse. Hvad de åtgärder angår, dem Danmarks konung tillkännagaf sig vilja vidtaga i afseende Blosvig, och hvilka på den tiden öfverensstämde med de tyska makternas önskningar, så ha de, i danska regeringens tanke, blifvit samvetsgrannt satta 1 verket. k ; Tyska förbundet påstår ej, att några steg blifvit tagna, för att införlifva Slesvig idet egentliga Danmark eller ått beröfva nämnde hertigdöme dess särskilda konstitution och egna konstitutionella styrelsei och för dess egna lokala angelägenheter; men förebär, att den tyska befolkningen i Slesvig icke behandlas på lika fot med den danska, samt att Danmark så till vida icke uppfyllt sina löften: sg Då danska tegeringenordnade. språkfrågån i Slesvig, beslöt kom sig för att dela hertigdömet i ett rent danskt, ett rent a och ett blandadt danskt-tyskt distrikt. Daänska och tyska språken skulle respektive uteslutande begagnas i kyrkorna ch skolorna samt såsom embetsspråk i det respektive rent danska och rent tyska distriktet, hvaremot i det blandade distriktet båda språken skulle offieielt erkännas, i det att gudstjensten skulle ömsevis hållas på det ena och andra språket. ön etta Fritt val lemnades invånarne i afseende å hvilket språk de föredrogö vid religiösa ceremonier (konfirmationen endast undantaoen), vid rättegångar samt i alla andra ämon. I de offentliga skölorna, der det var -— KYrT Su PIAS LO SY På P4 JET 00 SE PARRY AEE RE TRE a a NE ET