Aftonbladet – 29 januari 1861, sida 3

Derefter föredrogs anteckning å de fram: lagda listorna, hvarefter sammanträdet upplöstes. Den dansk-tyska frågan. I Times förekommer en i korta drag afI fattad, klar och lätt öfverskådlig framställ-Ining af denna saks utveckling sedan 1848. hvilken vi anse oss böra meddela våra läI sare: Danska monarkien består af konungarikei Danmark samt hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg, af hvilka de bådasistnämnda ensamma tillhöra det tyska förbunI det. ; Hertigdömet Slesvig var af gammalt ett län under danska kronan, men har sedar 11721 varit en dansk provins. HEidern,: son: I skiljer Slesvig från Holstein; har från Karl den stores tid varit den politiska och geografiska gränsen mellan Danmark och Tyskland! Holstein, af gammalt ett län under tyska kejsarriket, betraktades såsom sådant af Danmarks konungar ända till tyska kejsardömets upplösning, då, vid det nuvarande tyska förbundets uppkomst, konungen af Danmark år 1816 mgick i detta. förbund:för Holsteinoch. -detlilla hertigdömet Lauenburg, hvilka afträddes till Danmark såsom ersättning för Norge: tv De danska monarkernas absolutism modererades år 1831, men upphäfdes ej, genom: införandet af provinsständer, två för konungariket och ett för hvardera af hertigdömena. Dessa ständer egde endast konsultativ röst, och det stod suveränen öppet att följa eller förkasta deras råd. Då den nuvarande suveränen, Fredrik VH, år 1848 uppträdde på tronen, skänkte han helaländet en konstitution i friaste anda med full parlamentarisk representation och myndig. het. Denna konstitution, som med glädje motogs af hela den danska delen af monarkien, förkastades af Holstein; hvarest 1848 års stora, nationella, tyska rörelse nått sin högsta höjd och ryckt med sig ej blott befolk. ningen i Holstein, utan äfven den del afbefolkningen i Slesvig; som var af tyskt ursprung. Holsteinarne orde för sig sjelfva och för Slesvig anspråk på en politisk och administrativ skilsmessa från Danmark, en konstitutionel förening af de båda hertigdömena, Slesvigs införlifvandei Tyskland samt. erkännandet af en särskild arfföljd i hertigdömena till förmån för familjen Augustenborg, i olikhet med den, som skall tillämpas i Danmark vid utslocknandet af den dynasti, hvars sista representant den nu regerande suveränen är. Holsteinarne reste sig för att med väpnad hand genomdrifva dessa anspråk, som konungen ogillade. Insurgenterna bröto in i Slesvig och besatte det tills vidare. En dansk armå, som skyndsamt blifvit samlad, förjagade likväl holsteinarne och skulle ha qväft insurrektionen, om ej Preussen och hela Tyskland kommit till-hjelp och ryckt in i Danmark med en: krigshär af omkring 100.000 man. De danska trupperna, hvilkas styrka ej uppgick till 20.000 man, gjorde tappert, men fruktlöst motstånd vid Dannevirke, i närheten af staden Slesvig — Danmarks gamla bålverk mot Tyskland — och nödgades draga sig tillbaka till öarne, Kämpande mot en mycket öfverlägsen fiende, fortsatte Danmark kriget med Tysk-1. land från våren 1848 till sommaren 1850, då Preussen å egna och Tysklands vägnar) afslöt fred med Danmark. Fredsfördraget innehöll intet annat vilkor, än att det skulle vara fred mellan de båda länderna, samt att de tyska makterna, hvilka ej gerna sågo, att danska trupper skulle qväfva insurrektionen i Holstein, som var tyskt område, sjelfva åtogo sig att återställa lugaet i detta hertigdöme. Lugnets : återställande: i: Holstein blef likväl fördröjdt, för att, såsom baron Schleinitz, hvilken då var, likasom han nu ånyo är Preussens utrikes minister, offentligt erkände, gifva insutrektionsarmen i. Holstein, oaktadt den var rekryterad från alla delar af Tyskland och anfördes af höga preussiska officerare, ett sista tillfälle att a den danska hären och eröfra Slesvig. De daäöska trupperna slogo dock på ett utmärkt sätt insurgenterna i hvarje träffning och kastade dem tillbaka in i Holstein, hvarest de kongliga trupperna dock icke kunde full följa sina SAGE er DE emedan fredsfördraget bjöd, att dets) Ile öfverlåtas åt Tysk: land att återställa lugnet i: Hölstein. En österrikisk och preussisk armå besatte ändtligen Holstein och gjorde slut på oroligheterna, men de tyska makterna vägrade derefter att draga sina trupper tillbaka :och återinsätta konungen i hans makt och myndighet, innan ide erhållit visshet om, på hvad sätt suveränen ämnade behandla hertigdömet. En diplomatisk: skriftvexling började 1851, uåder loppet af hvilken konungen af Danmark tillkännagaf sina afsigter beträffande den konstitutionella styrelsen af de områden; som äro förenade under hans spira. . De tyska makterna förklarade sig tillfreds med detta tillkännagitfvande samt erkände sjelfva, att Holstein icke hade någon rättighet att fordra en förening med Slesvig, eller det tyska förbundet något rättmätigt anspråk att blanda sig i detta hertigdömes angelägenheter, enär det ej utgjorde någon del af förbundet. Konungen af Danmark utfärdade derpå, i Januari 1852, en proklamatiön till sina undersåter, hvari han tillkännagaf sin afsigt att föranstalta en ny-konstitutionel styrelse för hela monarkien med en gemen-1 samt riksråd, valdt enligt grundsatsen af;!l jemnlik representation, och med särskilda !t ständerförsamlingar för de ölika områden, , hvaraf monarkien sammansatt, hvilka i ! ad fallet nå I ml TR RR NE a JL SÄL ra ket eng