Aftonbladet – 28 januari 1861, sida 3

Bref från Köpenhamn. Den 21 Januari. Den första allvarsamma påkänningen från Frankfurt bar då ganska rikligt låtit sig förnimma och skall förmodligen om några dagar efterföljas af en annan än mera rakt på, saken och omisstydlig. Man börjar också härstädes ändtligengöra sig förtrolig med den tanken, att en tysk exekution i Holstein forelöbig icke kan undgås. Dermed är naturligen kriget icke lika afgjordt, i hvad fall som helst har man ett par månader att bereda sig derpå och — den Dag den! Sorg It Krigsministeriet tager emellertid för sin del, jag bör uttryckligt erkänna det, saken allvarsamt och den gamle Thestrup är ej blott sjelf i yttersta verksamhet, utan har på en gång satt lif och rörelse i hela departemanet och hären. Allting visar, att han är eredd på det värsta, och tysken skall icke denna ping öfverrumpla Danmark utan vapen och utan positioner. På flottans etablissemanger råder likaledes stor ifver. : Manskap inkallas såväl för flottan, som för landtarmen, en mängd reservofficerare skola i en hast antagas och alla kadrer kompletteras. Den beskedliga köpenhamnska publiken, som häromdagen knappt ville tro sina öron, då vaktparaden tågade upp med den af kommendantskapet åter upptagna marschen från 1848 den tappre landtso dat?, -och som i det längsta hoppats, att h. ex. Hall skulle senom sin diplomatiska fyndighet hafva för evigt aflägsnat hvarje krigisk nödvändighet, begynner sedan några dagar se mera eftertänksam ut, sedan den förnimmer, att här åter är fråga om inkallande till militärtjenstöring för Per och Pål; det är knappast någon, som icke har en bror, en slägting, en vän, on bekant, hvilken krigsministerns order redan drabbat. Det är icke endast nandtverkaren, som drages från sitt arbete, cke blott folket från källarvåningarna, folset från vindskuporna och från verkstäderna, let är den unga köpmannen, det är den yngre embetsmannen, det är studenten. Min mga vän S. bereder sig på att nödgas lemna sina böcker och sin examen, min vän P. sitt kontor, lika väl som min droschkekusk Peter måste lemna sin kuskbock, källarnannenX, der jag bor, sin CBevertningstförrättning och lilla Kone?, min vedhugvare sina lugna trafvar, min uppassare sina skoborstar. Bland åtskilliga af dessa inkalde? h åhända någon melankoli