Aftonbladet – 26 januari 1861, sida 3

Öfveränsträngnivgen 1 skolorna. Röranderdetta: ämne förekommer följande etirande uti Charles Dickens tidskrift AN he year round: Det skulle vara väl för dem, som undervisas, om. deras: lärare lärtrsig inse, att det ltid är fallet med: de;ungay, att. förhållanet mellan, tio och, fem timmars undervisbart icke är, såsom tid, till. fem, , Man har i erättat för oss, att hr Edvin .Chadvik. nygenssysselsatt sig medundersökningar bland ärare ochslärjungar i folkskolorna; fabrikskölorna? och annorstädes) hvarigenom det isat sig såsom. ett obestridligt faktum, hvad nan. också, redan; förut .måste genom förduftsslut bli öfvertygad-omy, att nemligen.de barn: af årbetsklassen; som blotttre: eller yra timmar sysselsätta sig med läsning och nyända återstoden af dägen till Iek och roppsarbete, ha en redigare uppfattning och era verklig kunskap än de, som sitta 1 skon både föroch eftermiddag samt använda åftnaärne till ätt läså öfver sina lexor. I fariksdistrikterna. ha. de arbetsgifvare, som ysselsätta ; tänkande krafter. i.sin rörelse, alstädes iakttagit, hvilken öfverlägsenhet de gay som äro da i skolor; der un: lervisnihg meddelas endast halfva dagen. Som barn. böra gå tidigt till sängs och ha god. tid. att äta och, drieka, samt att. tvätta Och, bada: sig; kan ; deras. dag ej. beräknas längre än!6-7: timmar: Om man låter en gosse arbetahalfva dagen i skolan och den ändra halfva dagen sysselsätta sig med sina lekar, helst i fria luften; så medför han kraft och helsa till sina studier, och hans: själsförmögenheter dida9 fara: att: förslöas, ty han har haft tillräcklig tid attrutanför skolan smälta sin andliga föda, hvilken? såle des ej blifvit en börda på.hans själ, utan en del af hans lif och väsen, en källa till ny kraft:n Jag läste 14 timmar omidagent, sade en uppblåst student tillen berömd lärd: Men när. tänkte nijdåjt frågade denne: Hufvudfelet vid examina är;. att. de. alltför ofta bli prof i minneslexor, i stället, för i kunskap. . Den som samlat största antalet fakta eller: mest af.andras meningar han är den,. som anses mest, utmärkt och öfver hvilken lärarne mest glädja sig, ehuru de. nogsamt veta, att minne, icke är något bevis på kunskap, och att det icke sällanfinnes mest deraf hos, den, hvars högre sjlsförmögenr heter icke. äro Mregllöe en, vid ..det tvång, man har öfver sig, att antingen min. nas eller stå der med skammen; nödgas nu så väl lärare som lärjunge gifva rum för den föreställningen, att. det ej är. tid till. den orundliga eftertanke, som ensam kan ästadomma en kraftig utveckling af .själsförmöoenheterna. ; BamsSNTSDSRONEOENE