Aftonbladet – 25 januari 1861, sida 3

far i tid af faror och under utsigt till stri I der, i hvilka jag måhända skall behöfv: fall er hängifvenhet, mina herrar. BSåvidt det icke lyckas mig och de furstar, son jemte mig önska att upprätthålla freden, at besvärja stormen, så måste vi samla all vå styrka för att stå den emot och afvända des: följder. Det gläder mig att se generalfäl marskalken Wrangel lefnadsfrisk i spetser för eder. Ni, min kära krigsminister Roon. hvilar ej på rosor, och ni får ståndaktig! strida för att bringa armen upp till hvad den måste vara för Preussens framtids skull. Låtom oss ej öfverlemna oss åt några villor! Lyckas jag ej afvända kriget, så blir det en strid, i hvilken vi måste segra.derest vi ej skola gå vår undergång till mötes. Kölnische Zeitung anser att trontalets punkt om: dansk-tyska striden är snarare fredlig än krigisk till sin betydelse och erinrar att den uttryckligen handlade endast om de tyska hertigdömena, d. v. s. Holstein och Lauenburg, men således icke om Slesvig. ÖSTERRIKE. Regeringen har beslutit upptaga ett nytt ficklån af 30 millioner gulden. Den redan på telegrafisk i bekanta kejserliga demonstrationen mot Ungern finnes i en skrifvelse från ungerska hofkansliet till ståthållareembetet i Ofen. Den innehåller: val af politiska landsflyktingar till ledamöter af komitatsutskotten annulleras. Vägran att betala skatter och andra afgifter skall strängt straffas. Hittills gällande rättigheter och lagar kunna icke ändras utan den blifvande landtdagens beslut. Det förbjudes att de facto införa 1848 års författning. och försök dertill skola allvarligt hindras. Derest gensträfvigheten tilltager skola komitatsutskotten blifva suspenderade och upplösta, komitatssammankomster förbjudas, och regeringen skall sedan med alla krafter utföra sina beslut och åtgärder. Med allt detta är det icke regeringens afsigt att göra någon ändring i eller något återtagande af medgifvandena i patcutet af den 20 Okt. förlidet år. ITALIEN. Berlingske Tidende meddelar ett telegram från Wien af den 19 dennes af följande innehåll: CGårdagsnumret af det turinska bladet Opinione innehåller en ledande artikel om de preussiska demonstrationerna. Det heter deruti: Italien är missbelåtet med sin närvarande ställning. Så länge Venedig är skildt från den italienska nationen, skall intet medel blifva försummadt för att lösslita nämnde land från Österrike. Italien skall begagna hvarje tillfälle, och om intet dylikt finnes, så skall Italien framkalla ett sådant för att a sitt mål. Huru skulle till. exempel Italien kunna tillbakavisa en allians med Frankrike, om denna makt önskade att eröfra Rhenprovinserna, derest priset för en sådan allians vore Venedigs befrielse och konstituerandet af den italienska enheten? De tyskar, som vilja försvara Rhen vid Po och Mincio, blottställa sig för att förlora Rhen; ty så länge som Österrike har foten uti Italien skall sistnämnde land vara nödsakadt att sluta sig till alla Österrikes och dess bundsförvandters fiender. Preussens regering har tyvärr, i stället för att söka tygla det tyska folkets krigiska lustar och hämma dess demonstrationer mot Frankrike, sporrat folket ännu mera att fullfölja denna riktning samt derigenom gjort demonstrationerna imponerande.