— Om postångfartyget Polhems sista färder mellan Wisby och Westerviks skärgård berättar Gotlands-tidningen för den 18:e: Polhems tvenne sednaste resor hafva redan varit ganska äfventyrliga. Den 11 d:s erhölls posten ombord vid Horn i Westerks skärgård -kl. half1 eftermiddagen; men rännan, som fartyget hade uppbrutit i den landfasta isen, var då så starkt tillfrusen med ihoppackad drif-is, och utanför skären hade lagt sig ett stort isband, så att det först kl. half 6 lyckades kapten Höggren att uppnå fritt vatten samt ankom till Wisby kl. half 12 på natten. Den 13 d:s afgick Polhem härifrån vid vanlig tid kl. 4 på morgonen och mötte redan drif-is cirka 6 mil hitom Westerviksskären, fortsatte resan i issörjan och sökte uppnå Horn genom södra farvattnet vid Stängskär, men måste förtöja fartyget kl. half 1 uti fasta isen cirka 1 mil från Horn, och sändes posten derifrån i land. Dagen derefter kl. 9 f. m. kastade vinden om från vestlig till full ostlig med stark sorm och snöljocka, och ett svårt isband, som kom drifvande mot land, hotade att instänga fartyget, hvarföre kapten Höggren såg sig tvungen att gå till sjös och genombryta det stora isbandet. Utkommen till drif-isen var denna så hopträngd och fast, att det var med stor svårighet och efter tre timmars ihärdigt arbete, som det lyckades att genomgå isbandet, hvarunder fartyget ofta tycktes fastna i isen. Under natten hölls sjön, och morgonen derpå vändes åter mot esterviksskären för att hemta den väntade posten, samt genombröt åter samma isband och tänkte forcera den dagen förut gjorda rännan, men detta befanns vara omöjligt. hvarföre ny ränna måste bräckas in till Stångskär, der fartyget förtöjdes 1, mil från Horn och erhöll posten omborg kl. halt 4; afgick genast derifrån, och efter att hafva för tredje gången passerat igenom det förutnämnda isbandet, anlände till Wisby kl. half 11 på aftonen. — I går skulle kapten Höggren anlöpa Engjern vid Ölands norra udde och der aflemna post och passagerare samt genast återgå hit, för att om söndag vid Engjern hemta den post; som då först kan vara ankommen dit från fasta landet. —