Aftonbladet – 24 januari 1861, sida 3

J dock finns ett svar, om ock t befängdt: öm. i 6 6 icke stadgas huruledes i förbeTörda exempel de 100 rdr skola med stämel förses, men enligt 7 de 100 edr icke äro från stämpel fria, så skall bouppteckningen enligt 5 förses med stämpel såsom hörande till alla andra utgående handlingar eller vid häradsoch rådhusrätt med 25 öre, och i hofrätt med 50 öre. Det kan nu synas uppåt väggarne att förse en bou pteckning med 110 rdr behållning med öre då en annan, som visar 300 rdrs behållning endast drager 20 öre stämpel, men sådant varder dock af nöden för att komma ej mindre vederbörande kontrollanter än ock dem som författat kungörelsen på skam. Här äfven är visadt att 1000 rdrs behållning drager 90 öre stämpel och ostridigt torde jemväl vara att stämpeln å 1100 rdr är 2 rdr 20 öre; men med afseende å uppställningen af progressionen kan icke utan skäl frågas, å hvilka siffertal de högre stämplarne först skola användas, eller med andra ord, skall en bouppteckning der behållningen är 1050 rdr förses med 90 öre stämpel, eller lyder icke den till 5000 rdrs området, så att en skäll förses med 2 rdrs stämpel. Detta är åtminstone icke rätt tydligt, synnerligast som det icke är föreskrifvet att behållningen måste uppgå till fulla 1100 rdr då hvarje 100 skall stämplas med 20 öre. Samma förhållande gäller naturligtvis med alla öfriga progressionerna. Om hr redaktören kan skaffa någon tillförlitlig upplysning huru den kongl. kungö relsen rättligen skall förstås uti omförmälda anmärkta hänseenden, så blifver åtminstone ins. mycket förbunden. Justicier. Till Redaktionen af Aftonbladet! För den goda sakens skull anhålles att tit. behagade i sim tidning intaga nedanstående uppsats, innefattande: Ytterligare om boningsrums uppvärmning under den kalla årstiden. I Aftonbladet för den 27 sistlidne December var införd en förtjenstfull och välmenande uppsats af civilingeniören hr A. T. Sjöberg rörande ofvanstående ämne, hvilken undertecknad och troligen mången med mig både begrundade och genast praktiskt använde, och som jag anser de erhållna resultaten af denna eldningsmetod, jemförd med af mig förut anställda försök på annet sätt, förtjena en större offentlighet, tager jag mig friheten upplysa huru de, med noggranna observationer, utfallit. Eldningssättet med tillslutna luckor och halfskjutet spjell lämpar sig bra för fuktfria rum med goda och starka kakelugnar, och som ej begagnas till sofrum, emedan en ökad värmeR väl erhålles, men man blir i saknad af väervexling i rummet under all den tid luckorna äro tillslutna, äfvensom förmånen af att under eldningen njuta afisvärmen från en god brasa. Efter att i fyra dagar användt detta eldningssätt, måste dermed upphöras, emedan jag, såsom lidande af andtäppa, fann luften 1 rummet mer besvärande och svår för lg än förut, synnerligast mot mortgnarne då dörrarne varit under natten tillslutha mellan mitt och de öfrummen. Jag återtog då det af mig förut i i Hera år med fördel begagnade eldningssätt med ett i kakelugnen vid eldningen insatt löst kalorikrör af a Dessa rör, hvilka mig veterligt ej finnas hos någon annan bleckeller plåtslagare än hos hr Gundberg n:r 62 vid Westerlånggatan (f. d. Engstedts) äro ej af den närmaste tidens uppfintfingar, men besynnerlij ej ännu mycket kända eller använda, troligen i följd af liknöjdhet att undersöka nyttan deraf eller ock att de ej rätt användas. Om man insätter ett sådant rör i en vanlig kammarkakelugn, eller tvenne om kakelugnen är stor, och kringbygger det med liggande ved i korshvarf samt itänder detta lilla bål i midten nedtill, så 2 gen er efter några få minuters tid en ström af upphettad luft, som genast sprider sig i rummets öfre del. Då veden något tillbrunnit blir dragningskraften starkare, och den kalla tunga luften, som från golfvet insupes i röret, framkommer i dess öfre ända-så upphettad, att en fosforsvafvelsticka antändes på ett afstånd af en fot och derutöfver. Ofta har värmet i rummet ökats med 5 oder under tiden från påtändningen till spjellet skjutits. Med tillslutna luckor har endast 3 och en half grad ökad wvärme: erhållits , men den har längre bibehållit sig, derigenom att kakelugnen blir mer och jemnare uppvärmd. På vanligt eldningssätt har 2 och en half högst 3 grader ökad värme erhållits. Naturligtvis beror mycket på lekala förhållanden, rummens olika storlek, fuktfrihet eller tvärtom m. m., som olika inverkar så på ena som andra eldningssättet, och som jag erkänner mig sakna nog insigt att teoretiskt eller NER behandla ämnet, skulle ett offentligt yttrande härom af någon vetenskapsman eller läkare medföra den goda verkan af fast Od fee hos den villrådige, hvilken eldningsmetod han borde välja. Stockholm den 19 Januari 1861. Ålskare of praktiska rön och förbättringar. setongen—— VE NE He cn TE oc oc om Ha AR AR