Aftonbladet – 21 januari 1861, sida 3

arv DC e helsadt, med lyck ö g jertade officerare iv en elita le 6) håft någon annan ; un att, denna tokraftiot ingri hårdt beprötva g vet. allt j gera arande ng Tältisdteter: p fransk rhufou om al den 10: a provinserna Peramo och Aquila rc Uti.den fill Frank a provinsen 1 hade folket varityså missnöjdt med den nja r Ten, ätt från den I Oktober 860 ett antal uf 5.375 personer ttvandröt! ill Ligurien och Piemont. Flera köpmänj bade tillslutit sine magasiner och fyttat till: Genue. Den berömde italienske skriftställaren Giovanni Gherardini hade eflidit i.en ålder af 80 år: Från Neapel förmäles att Farini före sin afresa från, staden sammankallat landets indytelserikaste män; för att uppgöra ett proorem öfver deras åsigter rörande den administration söm börde införas, hvilket program sedan skulle föreläggas den nye ståthållaren. prinsen af Carignan. Men denne församling ådagalade åsigter, som så litet motsvarade idn om Italiens enhet, att den genast måste upplösas utan att det åsyftade resultatet kunde vinnas. Uti Palermo hade ett upplopp utbrutit mot La Farina. Befallning hade blifvit utfärdad om att Crispi skulle fäktas, men nationalgardet hade gjort motstånd och kabinettet var nödsakadt att afgå. Uti Palermo hafvå flera uppviglare, bland hvilka två tidningsredaktörer, blifvit häktade . och flera andra förvista. . Det nybildade ståthållarskapsrådet för. Sicilien är sammansatt som följer: Torrearsa finans-. Emetrico Amari inrikes-, Orlando justitie-. Turissi åkerbruksminister, somt Santelia minister för de allmäna arbetena. RYSSLAND. En korrespondent från Petersburg till franska tidningen Constitutionnel försäkrar, att Ryssland icke skall tillåta tyska förbundsdagen att inblanda sig i Danmarks inre angelägenheter, till hvilka det äfven räknar de slesvigska... Ryssland ämnar affärda ec not i denna syftning tillv Preussen. Inom Petersburgs diplomaliska kretsar, som gilla beslut, tror man, att England och eiudela Rysslands åsig Bondeoroligheterna i KR större, utbredning än me man fruktar, vattonp t skall. blisellmänt i il eller Majy då förräderna från hösten ärda, så framt ej regeringen dessförnan fattar definitivt beslut i liegenskeps lär be tällt sig, ock Om bondeoroligheterna i kretsen Bozark tvernemenlet VWoroncsch. berältas i ct k tidning följande: En egendomsherre upp t dag för dag att träffa utlofvad öfver? enskommelse med: sinv bönder. Slutligo lät han sammenkallw deras föreståndare oc! illkännagaf, att han beslutit att mot en vis lösesumma frigifva dem och öfverlemna jor len åt.dem. Bönderna voro naturligtvis bejåtna härmed, hopsamlade genast haliv: umman och förbundo sig att inom en kör beslämd tid. erlägga andra hälften. (Hek shmman skall ha uppgått till 120,000 rub. siltver.) Egendomsherrn mottog pennirsarne, men sålde dägen derpå sina egerdomen: tillika med bönderna tillsen f. d:: em betsman. Denne tog egendomen genast i besittning och gjorde naturligtvis anspråk på sdevlifegne, hvilka förgälves såberopade det aftål; de slutit med sin förre husbonde, sam: förevisäde qvittot Ar LOG De begäåfvo sig nu till denne. sistnämnde, som afspisade dem med påståendet; att allt hvac en lifegen eger tillhör icke honom, utan hän; husbonde, samt ätt han ansåg dewutbetalade penningarme. såsom sin egendomsioch ej eåsom hälften ef lösesumman: Nu vägradt bönderna ått arbeta, den nye egaren anga: dem såsom orostiftare, närmaste embetsmyndighet-önlitades förgäfves, derpå ditskickades kossacker, det Kommer till handgemäng. flera. .bönder.bli skjutna, andra. häktas ock dömas att förvisas till Siberiem: -Emellertid lär kejsaren , som fått kännedom om rätta sammanhanget, låtit frigifva de. häk tadesoechvanställa undersökning; på det ratt tätt! måske bönderna. En annan händelst berättas ,iMven: In godsherre, som bor i er provinsstad, hade en-mspektor; som på: alit sätt tyranniseråde bönderna och ofta grymt misshandlade dem: Då böndernas klagomål hos godsberrn lemnatles utan afseende,togc bönderna sig för att vid en dylik misshandling utöfva vedergällning, jagade med hugg och slag .bort inspektoren och valde. inom sig en man, som :skulleförestå arbetent, hvilka derefter forgglnge under dennesItd: ning. Tio eller tolf agar derefter, då de flesta karlarne voro ute-på: arbete för hus bondens räkning, inrycker en embetsman mad en kossackhop i byn, Qvinnor,. gubbar och barnsflyctillskygkan, och. då kossackerna intränga dit och börja? misshandla de .värnlösa, ilar en qvinna till kloekan del e börjar. ringa till storm. De: tillskyndanäe bönderna ge sig i handgemäng med. kos. sackernay fyra bönder: dödas, flera såras och de öfriga arresteras! Äfven denna hövndelsö har kommit till kejsarens kunskap, och hun! har befallt, att de arresterade genast skolr frigöras och sträng urdetsökning isaken anställas. a . AMERIKA. Uti Charleston fortfar spänningen i sinnene. Fästena. Moultrie. och Casde Pinel ney, samt tulloch nosthusen äfvensom