Aftonbladet – 21 januari 1861, sida 3

Jiverensstämmande polusk svälmng, hittills ej ledt till något resultat. Jemte sina tyske medförbandne erkänner Preussen det som en nationel pligt att nu ändtligen åstadkomma lämplig. lösning ar denna fråga. Min regering har börjats i en orolig:tid. Hvad än oss beskäres, skall jag stå fast vid de grundsatser, med hvilka jag mottog regeniskapet.. Den? erfarenhet under, deras tillämpande bar tygat mig om Geras värde. . Med beslut att stärka våras institationersoch våra lag verksamhet samt att med allvar och tvryck. befrämja Preussens och Tys intressen, ser jag i..orubbligt fosthållende vid denna väg den säkraste garanti mot den omstörtningsanda, som , röre Europa. — — — Vid regentskapets motiagande har jag lofvat utöfva den mig ef Gud förlänade makt i enlighet med rikets 1ö aing och lagar. . Aberopande detta 3 uppmanar jag er att lolva mig den trohet, som hi lofvat och svurit min broder. Vossische, Zeitung, liksom åtskilliga förut, förklarar den. tyska agitationen i afseende på Slesvig-Holstein för bara en politisk fint, afseende att. Jeda folkets uppmärksamhet ifrån de inre förhållandena. ÖSTERRIKE: De allra nyaste fordringarne af Ungrarne äro följande, som komilatsförsamlingen i Pesth beslutat framställa, nemligen alt alla icke-ungerska trupper skola dragas ur landet, att de ungerska trupperna skola svära trohetsed åt 1848 års grundlåg och att ett nationalgarde skall organiseras, Raabs komitat har, valt, de mest! bekanta ledårne för 1848 års uppresning, nemligen Kossuth, Klapka och Kmety till ledamöter afskomitatsstyrelsen. De progressistiska bladen i Pesth yrka vatt Ungern skall befrias från all andel i österrikiska statsskulden. Det möter mycken svårighet att indrifva de indirekta skatterna, och de direkta gå alldeles icke in: I BSetrvien råder stark jäsning både mot Österrike och Turkiet. SPANIEN. j Från Madrid berättas, att. det nya året haft en bedröflig början i Spanien. Landet har kanske aldrig förr blifvit hemsökt af så stora öfversvämningar, som de, hvilka nu inträffat. Från landets norra och södra delar, från begge OCastilierna, från Navarra, Aragonien och Andalusien höras jemmerrop. Fjoderna Ebro, Douro, Guerra och Pisuerga hafva så plötsligt och våldsamt svämmat öfver sina bräddar, att de slätter och, dalar, som :de genomflyta, blefyo satt under, vatten innan befo ningen. fålt taga mnådra försigtighetsmått. -Förfärlig olyckor ha förorsakats och hela byar bor spolats af vattenmassorna. ITALIEN. Turinertidningen Opinione för den 9 :d:s meddelår Än uppsats rörande den tillämnade? europeiska. kongressen för italienska frågans lösning, -hvaruti förekommer följande: omdöme rörande Haliens förhållande till de enropeiska, makterna: I fråga om stormal ternas förhållande till hvarandravuppe rar sig ett misstroende, som ej Kan d ty Europa har, utom den italienska, andra vigtiga frågor att I Den itelienska angelägenheten är ej ännu mogen till fredlig lösning. genom diplomatien. Italien erkänner ingen annan legitim .regeri 1 den af dess befolkning antagna och försvarade. Rysslatid och Preussen rösta för 1egitimiteten, Frankrike synes böjdt för federationen, Österrike är Italiens uppenbe fiendej och, blott England Törklerar gig för Italien. . Under sådana förhållanden är en kongress fruktlös. Hvem skulle våga ou uppfordra eller tviöga Österrike till att af träda Venetien? Hvem , skulle förmå lös romerska frågan? : Italien fordrar icke er: kännande af den nya ordningen, utan önsker blott upprätthållandet sf noninterven: tionen, så alt det sjelft.må kunna fullända sitt sjel dighetsverk. Italien önskar-ej krig för krigets egen skull, det afvisar ej dej fredliga lösningsförsöken, men det vkan ej sätta. sin förhoppning till. de8sa, och derföre gläder det Ttuliea att så kongressföreslaget omintetgjordt i följd af makternas meningsskiljaktigheter. Nar IHalien har förvärfvat sin sjeliständighet-och enhet, så hoppas det I att de faktiska förbåHandena skola erkännas l PR ee TO af Europas maktier.? cDonau:Zeitungti meddelar en skrifvelse från Turin: hvarutiosberättas, att Piemonts olficiella tidning uppgilvit; att sardinska regeringen fått i:sina händer flera vigtiga dokumebdter, sonv bevisa att ett hemligt förstånd .varit rådande mellan några tyska stater.och konung Frans I. -Grefve Cavour skulle --ämna göra dessa dokumenter till föremål för diplomatiska relklamationer hos kabinetten i Paris och London. Franska amiralen Le Barbier de Tinan! hade ådragit. sig em ganska skarp tillrättavisning från! sinsregering för den stora ifver hvarmed han:.omfattat, Frans: I:s intresse. Amiralen hade företågit sig att sända en afi sina, officerare till sardinska lägret, med uppdrag att vaka öfver, attde belägrande måtte strängtiakttaga vapenstilleståndsvilkoren och i. cj företaga mågra arbeten,: som stodei strid i dermed. Men Cialdini, tillbakavisede utan i krus dem franske ofiicern, och atgat genast i en rapport om s ken till konung Victor Pmanuel, som afsände end bestämda ordalag: affattad depeschi till kejsar Napoleon; hvar-! uti han ytrade;vatti fastän hansstädse gif bevis på sina försonliga känslör Och aktningen för Nöpoleon il:s rådslag, kunde ij han dock aldrig komma att gå så långt ij sina medgifvanden.s:t skulle låta kränka; sin egen värdighet. : in måstederförei! anhålla —att-amir bier. da Tinan