dig så ofta och så mycket jag vill på desse korta sju dagar, som jag än har qvar här upp i eder stad, der jag — CNå, än sedan? frågade Theodor. Jo det är lika godt?, genmälde Adel: gunda, men svara mig på min fråga, Bea. mix I dag skall jag visa min skatungedå flesta kyrkorna, och i eftermiddag äro. vi bjudna på djurgårdsspektalet:af en vän — (icke väninna), som jag har, sade Beatrix. ?och i morgon blir en svår dag, ty dåskall jag nödvändigt ut till Drottningholm, det min skatunge har en temligen förmögen fa: ster;-som. kanske vill taga flickan, till sig. eller åtminstone göra något för henne, oc nu har denna bedt oss komma till sigi mor gon helt tidigt på, förmiddagen, men blott på en liten stund. Bjudningen, är lika be stämd som egen, men när man kommer som supplikant, får man ej tänka på orsakerua till dessa förbebåll Jag skulle ock gerna vilja se Drottningholm, inföll nu Adelgunda, jag har lust ot följa med dig i morgon, ty 1 dag äro vi på stor din hos excellensen W:s, som i morgon krita sina fönster och flytta på landet; Iaf ton på sup hos grefve V., som i öfvermorgon också kritar sina fönster och flyttar li kaledes till landet. Tisdag och onsdag äre äfven i förhand förslösade, men morgondagen har jag ledig, och finge jag bestämma något derför nu, så vore. det så mycket! säkrare. Vill du icke tillsammans med mig gå på Freya till Drottningholm i morgon, och medan du med din skatunge är hos hennes faster, kan jag — alldeles allenaX, sade. hon med en skalkaktig blick på Theodor och Ernst, gå och se mig omkring. Tänk nu noga på detta, och svara mig, ty tiden lider.4 Ack så oly kligt, svarades-Beatrix, ait ej kunna få antaga ditt godhetsfulla förslag, men tänk en sådan motgång, min skatunge kan omöjligen fördraga sjön, och fastän vi hade sjöväg hit, fick jag skaka i trilla och