Aftonbladet – 18 januari 1861, sida 4

Ädlolmodige och medlidsamme menniskovänner! Här framstår ånyo en olycklig, som från sorehs och nödens boning? anropar Försynen och bättre lottade menniskör om hjelp i sitt nuvarande stora elände. Det är nemligen undertecknad, Hvilken, efter att i trenne år tjenstgjordt som kustvakt, med hedrande betyg deröfver hitflyttade för något mer än fyra år sedan och antog plats som poliskonstapel härstädes, hvilken de jag innehaft tills jag sistlidne sommar med enna bafattning upphörde, tänkande då, att kunna såsom ännu ung (endast 34 år gammal) för mig och min familj ernå något, hvilket vore mera förmånligt för vår framtid; men ödet hade annorlunda bestämt. Jag hade nemligen den 3 sistl. September i ärende begifvit mig till den härifrån på två mils afstånd belägna Sandens marknadsplats, och efter uträttandet deraf begaf jag mig samma dag -om aftonen före marknadens början, ensam gående på hemvägen, och hunnen ungefär tre åttondedels mil derifrån möttes jag af trenne åkande personer, hvilka efter att hafva mött mig, hoppade af åkdonet och utan föregående ordvexling medelst hugg och slag fällde mig till jorden, hvarefter de utskuro med knif båda mina ögon. Sanslös påträffades jag, efter någon stunds förlopp, af förbigående personer, och blef i detta tillstånd inburen i närmaste hus. Hvad jag under och efter en så barbarisk behandling lidit, låter lättare tänka sig än med ord beskrifvas, och är jag, efter skicklige läkares behandling, till lifvet återstäld; men — blind, och utan allt, som dagligen och stundligen behöfves för lifvets uppehälle. . a Detta är i korthet mitt olyckliga öde, och är det derföre jag nu, titan annat hopp, i djupaste ödmjukhet och med blödande hjerta anropar bättre lottade menniskors barmhertighet om en hjelp i min nöd. Jag får visserligen aldrig i detta lifvet se någon af eder; men mina bönet till all gåfvas gifvare skola för eder tolka mitt hjertas tacksamhet för den hjelp mig sändes i min bedröfvelse. TI, som ännu sen allt hvad en nd Försyn skänker oss, och deraf fått större el — tänk på mig och dessa arma! De gåfvor; som ia mig, torde godhetsfullt inlemnas till hr Huldbergs bokhandel, Bazaren å Norrbro, som derföre benäget redovisar. Uddevalla, i December 1860. L. H. Kjellin. (Afskrift.) dn Att förre poliskonstapeln L. H. Kjellin, till följd af den våldsamma behandling för hvilken han-den 3 sistl. September varit utsatt, heltoch hållet förlorat synförmågan å båda ögonen och ätt intet hopp för Hhönom. återstår att kunna återfå densamma, IM på ön embetsed och så:sannt mig Gud Bjelpe till Lif och själ. Uddevalla den 3 November 1860. Å C. Lönner. Förste stadsläkare. Likheten med orginalet intyga . Pettersson. : 0. Andersson. (Afskrift.) J her Att f. d. poliskonstapeln Lars Hilmer Kjellin, som förutosvärit anställd vid kustbevakningen i Göteborg och numera till följd af ett, medelst knifskärning-i ansigtety-åxHönom föröfvadt våld; lär vara hopplöst blind, befinner sig med hustru