Aftonbladet – 18 januari 1861, sida 1

EN KUNGLIG SEKTER. Berättelse AF författarinnan till Kustnörnas. ) Söta tant förlåt;att jag kommer så:sent; menljag troddestant tängesedar sofi-Pant har sväl sej käntonågot! illamående af det långa vistandet i fria luften? ; ?Nej; tvärtom, skära bin, Jag mår som en nötkärna, tyckermig bara vaggassomien båt. Detvar;ju en alltför gentil och agreabel liten! fötel-uSådant är rätt:roligt, när till på EM 0 gode Guden består sett så makalöst godt väder. Vet: du jag var just nöjd med: min afton, ända tills Clas och resideniten kom, men då blef jag helt matt. ummor äro visst bra ledsamma för ungdomjmen )gubbar äro ändå tusen: gånger värre. Vi gummbor Kunna ändå alltid något sätta 058 ide ungas ställe; vi hafva åtminstone ett minne af att en gång ha varit unga, !ihen de välsignade gubbarne; de in billa sig gemenligen, Aror jag; att de äro födda sådana som dezväro,: eller ock att de evigt äro och förblifva unga, och tycka sig ändå, Htande på sin ålderdom, kunna säga till de, utiga hvad de vilja symnerligast till unga flickor. Min! gamla Clas förlåter jag dock -gerna, men den otäcka presidenten kan jag icke fördräga, och jag förstår! icke min -göda Clas) som arbetar för-hohöm, ty det vore en. horribel man åt min stackars Adelgunda. Nej, det skulle jag lägga mig emot med händer och fötter. Jag begriper ej Clas, hvad presidenten angår. Jag tror den ene: gubben ordentligt förhexat den andre. Hansoherremiddagar lära visst vara mycket reshereherade;: och beräknade på den läckraste gastronomi, menosårtycker ) Se A. B. n:r 5—14,