Aftonbladet – 15 januari 1861, sida 2

Maskinen, som drifves af ett lokomobil, verar horisontelt genom yxformiga knifvar, hvilka kjuta hvarandra och dymedelst afskära det nellan dem införda trästycket. Samtidigt verka venne knifvar för klyfningen. De största träd käras med fullkomlig lätthet och klyfningen örsiggår lika obesväradt. Oaktadt arbetarne ännu ej äro vana vid velens inmatning, har en famn ved blifvit huggen ch klufven på 30 minuter. Maskinen, som arbetar utmärkt väl, har såunda visat sig hafva fullt löst sin uppgift, och nnebär, på ett praktiskt sätt tillgodogjord, stora örmåner för den vedkonsumerantde allmänheten. — Under rubrik Får tortyr användas i Sverge? läser man i Göteborgsposten fölande insända uppsats: Af Rättegångsoch Polissaker i Aftonbladet har ins. inhemtat, att Stockholms rådhusrätt; genom särskilda beslut under rättegången i Grahnska förfalskningsmålet förordnat, att tilltalade bensårsläkaren Gustaf Carlsson, hvilken nekat ill all delaktighet i åtalade brottet, men blifvit med tvetalan beträdd, skulle för att förmås till bekännelse i mörk cell insättas, om hans helsa, efter läkares utsago, deraf icke lede. Som nåon anmärkning emot dessa beslut; hvilka gått verkställighet, icke blifvit, såvidt ins: har sig bekant; offentligen framställd, vill-ins. å dem fästa uppmärksamhet, på det Carlssons lidande må få en gräns eller, om detta redan inträffat, andra anklagades pinande på enahanda sätt för framtiden förebyggas. Att mörk cell använd emot en tilltalad för det Han nekar, är ett medel, liksom hvarje annan tortyr, att pina honom till bekännelse, der: om kunna meningarne väl icke vara delade; lika litet som det lärer för någon jurist vara obekant att all tortyr, sedan lång tid tillbaka; här i landet är alldeles förbjuden, fastän det ännu i vår lag qvarstår ett stadgande, som berättigar domaren att i grofva brottmål försöka med svårare. fängelse att få sanningen i ljuset om bindande liknelser och omständigheter finnas mot den som anklagad är; men att detta stadgande, i följd af sednare foreskrifter, numera icke kan tolkas så, som vore tortyr med mörk cell eller på annat sätt, under något vilkor, till: låten och än mindre åberopas till försvar för rådhusrättens förfarande mot Carlsson, vill ins: söka att i korthet visa. Vid jemförelse af de rörande detta ämne gäl: lande författningar finnes det vara uppenbart; hvad ock såväl i teori som praxis lärer vara allmänt antaget, att med grofva. brottmål i åbe: ropade stadgandet uteslutande förstås sådana, som i lagen med lifsstraff. beläggas; äfvensom att tillämpning af samma stadgande endast kan ifrågakomma då en för sådant brott anklagad är i det närmaste öfvertygad, men det oaktadt nekar, så att han icke kan anses fulleligen för: vunnen, samt hans ondska och vanart göra hans vistande på fri fot för allmänna säkerheten vådligtt. I sammanhang härmed föreskrifves. vi: dare, att ett sådant beslut, som i motsats till rådhusrättens, alltid innefattar hufvudsaklig pröfning af målet, skall af öfverdomstol) hem; ställas K. M:t, på hvars yttrande verkställigheten beror. Häraf synes att den, som för ett groft brott är tilltalad, men i brist af fulla be: vis icke blir sakfälld, endast på förenämnde skäl och först efter pröing i alla instanser kan lagligen varda på längre eller kortare, dock alltid bestämd tid i fängelse qvarhållen för att förma: nas till bekännelse. Och då nu härtill kommer att föreskrift äfvenledes är gifven derom, att de. som af sådan anledning äro häktade, skola för varas i särskildt fängelserum och der i allmän. het lemnas alldeles sysslolösa, kan detta, som således ensamt utgör det svårare fängelse, hvar med domaren, efter hvad ofvan är nämndt, i att försöka, hvarken få benämning af tortyr elle: anses åsyfta att pina. den anklagade, utan be finnes snarare vara en på goda grunder tillåter säkerhetsåtgärd emot en för det allmänna vådlig och om grof brottslighet i det närmaste förvun nen person. Häremot kan något skäl för beslu tet om Carlssons inspärrande i mörk. cell unde; det ransakningen ännu pågår icke uppgifvas, synnerhet som något annat ändamål än Car sons da dermed icke vinnes; ty om, efte: det förnyade försöket med: den mörka cellen Carlsson erkänner det åtalade: brottet, lärer har väl icke på ett sålunda framtvingadt erkännande kunna dömas till ansvar emot tydlig och gäl lande lag, som bjuder, att hvarje medgifvande om brottslighet skall, för att utgöra bevis mo den anklagade, hafva skett mdc så att har ej dertill blifvit pint, -skrämd eller svikliger förledd. Ins. har icke med likgiltighet kunnat åse hun man, för att undvika deten förmodad brottsling skall få gå ostraffad, i stället utan stöd af lag tillfogar honom lidanden, som äro mångfaldi större än det straff, som på hans brott kan följa Och tvifvelsutan lärer väl icke heller hvarker rikets ständers justitieombudsman eller allmänn: meningens organer lemna rådhusrättens förfa rande mot Carlsson oanmärkt. ) Ett så groft brottmål skall nemligen allti pröfvas af öfverdomstol. -Folkhevänningsrörelsen.