Aftonbladet – 14 januari 1861, sida 3

STIRRADE Sverges och Norges statskalender. Till Redaktionen af Aftonbladet! Under denna rubrik innehåller en till redaktionen af Aftonbladet insänd och den 7 dennes i bladet införd artikel, undertecknad X., åtskilliga till uppmärksamhet förtjenta mesig ae mot vår, genom kongl. vetenskapsakademien utgifna statskalender, såsom: att man deri finner ingenting om våra statistiska och historiska förhållanden; ingenting: om folkmängden, budgeten, krigsmakten, handelsoch näringsförhållanden, em?betsverkens inrättning och verkningskrets m. m., som i utlandet anses tillhöra den officiella handboken och hufvudsakligen är egnadt att gifva dylika arbeten intresse och användbarhet.? Redaktionen, instämmande häruti, har anvisat Danmarks hofoch statskalender såsom förebild för ett väl ordnadt och gagneligt arbete i denna väg. Det torde härvid föntjena upplysas, att bristerna i uppställning och omfång af Sverges statskalender, redan för flera år tillbaka, utgjort föremål för uppmärksamhet af den arbetsamme, insigtsfulle och nu allmänt saknade embetsman, som, i sin: egenskap derjemte af vetenskapsakademiens ledamot, egde det närmaste inseendet öfver kalenderns utgifvande. ; En dag i början af April 1855 blef insändaren af dessa rader anmodad attinfinna sig hos numera aflidne presidenten m.m. von Hartmansdorff, som meddelade. insändaren sin afsigt att åt vår statskalender gifva en lika innehåll-rikhet och gagnelighet, som Danmarks statsoch Hofkalender eger, samt uppläste åtskilliga för sådant ändamål af hr presidenten uppsatta artiklar, bland hvilka den, som angick armen och militärförvaltningen, öfverlemnades åt insändaren till granskning. Hr presidenten yttrade derjemte sin afsigt vara att, till förskaffande af utrymme för de nya artiklarne, vidtaga åtskilliga inskränkningar, såsom t. ex. uteslutande ur kalendern af namnen å tjenstemän som icke innehafva Kongl. Maj:ts nå-. diga fullmakter eller förordnanden å sina beställningar. 4 Så väl muntligen vid berörda tillfälle, som uti en några dagar derefter till hr presidenten aflemnad P. M., hade insändaren tillfälle hemställa, om icke formatet i kalendern borde förändras till likhet med svenska armåns. rangrulla och danska: statskalenderns, då, genom indelning på spalter och kolumner, ett ökadt utrymme för ämnenas intagande kunde erhållas; om icke uppställningen af embetsverken oeh deras personal borde ske under det statsdepartement, hvartill de anses höra; samt om icke kalendern kunde utgifvas i tvenne afdelninsar: den personella, såsom hufvudsakligen behöflig. för statens embetsoch tjenstemän, ull hvilka densamma på statsverkets bekostnad nu utdelas, och den statistiska, upptagande sådana för rikets invånare i allmänhet nyttiga upplysningar, hvilka, äfven utan vägledning af kalendern, böra vara statens tjenstemän bekanta. Insänd. trodde sig så mycket hellre kunna föreslå sistnämnda fördelning af ämnen, som den statistiska afdelmingen icke behöfde omtryckas oftare in efter hvarje ny sstatsreglering eller budset, samt icke blott en, minskning i statsverkets omkostnader, men ock besparing för enskilte personer, som . ville ega den ena; nen; icke begge afdelningarne; såmedelst vereddes. Orsaken hvarföre presidenten von Hartnansdorffs omförmälda afsigt sedermera icke com till verkställighet lärer, med kännelom om denne embetsmans ihärdighet och asta vilja, blott få sökas i hans redan un? ler året 1855 iråkade ögonsjukdom och icke ångt derefter inträffade död. Frågan har nu i Aftonbladet blifvit uppagen i alldeles lika syftning med den af ;residenten von Hartmansdorff yttrade; och lå det är att hoppas, att vetenskapsakadenien skänker densamma sin uppmärksamret, anhåller insändaren, som icke tillhör wademien, att välment få hemställa: att akademien behagade låta utarbeta och ill Kongl. Maj:ts nådiga gillande i underd.