Aftonbladet – 14 januari 1861, sida 3

SJa bevars, han kan visst i månsken skilja om han får ett stycke rapphöns eller hjerpe, och i kolmörker om mamsell Björklund eller någon annan har gjort pastejen. Ja, han har god smak och göda ögon, det är saken; och Adelgunda skall finna honom högst intressant. Han tyckte juw all tid det var så roligt när vi talade om Gustaf III:s hof. Ja, bed honom, så talar han om Carl XII så att det dammar efter. Han stod mycket väl hos honom, och tjenstgjorde länge vid hans hof.4 Ack, kära du, låt nu Adelgunda få slippa höra talas om din välsignade favorit, den ledsamme presidenten, utan kom nu, så skall du få se huru jag inrättat din, bostad, der jag vill hoppas. du skall trifvas. Och. .nu trippade gumman före in genom sin egen gamla sängkammare. — Adelgunda ryste. — Men der inkommen, öppnade hon en tapetdörr, och när man kommit igenom en liten smal gång, öppnades åter en dörr och Adelgunda såg två vackra rum, hvaraf det yttre gränsade till. matsalen. Nu andades hon åter lätt. Hon trodde först att hon oundvikligen. skulle ta vägen genom, tantens eget tabernakel, och; för den vid all möjlig feet och det största oberoende vanda flickan hade detta varit en verklig tortyr. Nu var hon lugn och kände sig verkligen glad att hafva återsett den gamla fränkan så vänlig och så oförändrad, och helt lycklig när slutligen första dagen var slut och hon fick slå sig i ro och drömma — drömma att hon ännu vaggade på Mälaren, på det klara hlå vattnet, med de sköna lötbevuxna uddar och holmar omkring sig, — Adelgunda ville ej drömma mera, men gjorde det ändå — och sof godt som ett lyckligt barn. Andra dagen blef ej så lugn. Grefvin