Aftonbladet – 11 januari 1861, sida 2

derdåniga skrifvelser till K. M:t i denna fråga. Sedan de närvarande dertill förklarat sig villiga upplästes ofvannämnda skrifvelser, hvarefter samtliga de närvarande efvo sina namn på en af de från berörde omit utgångna teckningslistorna. — Om ett af representanten för Wikbo lands fögderi i Östergötland sammankalladt möte för .opinerande i representationsfrågan läser man i Norrköpings Tidningar: Sammanträdet i representationsfrågan sistlidne lördag å Hötel Bellevue, till hvilket representanten i bondeståndet vid sistlidne riksdag för häraderna inom Wikbolands fögderi, Johan Carlsson i Tomta, kallat sina kommittenter från vestra distriktet, var talrikt besökt af nämnde trakts ossessionater, hemmansegare och jordbrukare. fsigten med kallelsen var, att de med sina underskrifter måtte understödja den från borgareoch bondestånden till K. M:t afgifna petitionen om upprättande af förslag till nästa sammanträdande rikets ständer angående förändrad representationsrätt. Johan Carlsson tillkännagaf med några få ord meningen med sammanträdet, hvarefter påyrkades att, i händelse af att deskussion uppstod, sammanträdet skulle konstituera sig medelst väljande af ordförande, hvartill då föreslogs och enhälligt antogs Johan Carlsson. På derefter gjord begäran upplästes af ordföranden så väl borgaresom bondeståndens afgifna skrifvelser jemte den af ledamöterna ur de åtskilliga stånden utsedda komit för representationsfrågans bedrifvande meddelade inbjudningen till svenska folket, att medelst namnteckningar uttrycka understödjandet af nämnde petitioner. En fråga framställdes af en af de närvarande, med anledning af hr Dalmans gjorda reservation, huruvida de här församlade kommittenterna skulle kunna anse sig böra med sina namnteckningar förse på en gång så väl borgrarnes som böndernas så väsentli, olika petitioner. Denna fråga framkallade följande svar: Mången har säkerligen och med skäl ansett hr Dalmans advokatoriska framställning uti ifrågavarande fall alldeles obefogad och med förundran sett att den någonsin kunnat, på sätt som skett, yttras, utan förmodades att borgareoch bondeståndens skritvelser öfverensstämma i samma önskan, som utgjorde hufvudsaken, nemligen deny, att få bort den föråldrade, skadliga och nu mera alldeles förhatli; blifna ståndsindelningen och i dess ställe inför en representationsrätt, förenande allmän rätt med allmän säkerhet — och detta utan allt ingående för det närvarande på detaljer. Allainstämde i denna åsigt och hade då ingenting emot att teckna sina namn. Som representanten Carlsson förutihaft sammanträde uti Häradshammars sockenstuga med kommittenterna i östra delen af valdistriktet, hvilket sammanträde dock varit mindre besökt, enär de till kyrkorna sända kungörelserna härom icke blifvit någonstädes efter begäran uppe hvarvid namnteckningar gjorts och flesta teckningslistor utlemnats att cirkulera till underskrifter, så att nu sådana i tillräckligt antal saknades, emedan man icke ville namnteckna å andra papper än de från. komitebyrån utlemnade, anmodades ordföranden, att oförtöfvadttillskrifva komitbyrån, att för ändamålet nerskicka ytterligare 6 stycken, emedan, som det yttrades, ingen jordbrukare här i orten finnes, som icke inser och har bekantskap med olämpligheten af vår nuvarande ståndsindelning; hwarkör ett betydligt antal namn vore att påräkna. Rörande sammanträdet i Häradshammar yttrar Söderköpings Allehanda: Af de båda af fullmäktigen vidj förra riksdagen J. Carlsson i Häradshammar och i Norrköping föranstaltade sammanträdena för att underskrifvade af representationsretormkomiten i Stockholm utfärdade teckningslistorna var mötet i Häradshammar icke så talrikt besökt som önskligt hade varit. Orsaken till de tillstädeskomnes fåtalighet torde helt och hållet vara att söka i presterskapets i Östra Husby och Häradshammar uraktlåtenhet att från predikstolarne ören de kungörelser om sammanträdet, som Carlsson utfärdat, och hvilka han anhållit måtte Rn presterskapet delgifvas sockenboarne. Denna uraktlåtenhet är ganska betecknande. Från predikstolarne, särdeles i landskyrkorna, uppläsa presterna utan invändning hvarje söndag tillkännagifvanden om, auktioner, om bortsprungna kreatur, om .bortkomna saker af ringa värde m. m. d., men en kungörelse om sammanträde för att öfverlägga om landets vigtigaste angelägenhet, den vill man icke meddela bilmänheton, Ett så Ne trots mot allmänna meningen är nästan oerhördt. Presterna borde icke på ett så blindt och ovist sätt försvara sina verldsliga rättigheter; de borde mera besinna, att de äro tjenare åt Honom, som sade: Mitt rike är icke af denna verlden. Tidsandan låter icke förändra sig, och en representationsförändring går förr eller sednare igenom alla sådana lumpna återhållningsförsök till trots. — Mötet i Norköping var deremot talrikt besökt, men de närvarande beslöto emellertid att, på det att ännu flera skulle få tillfälle att anteckna sig, Rp pr skulle sändas till vid sammanträdet utsedda personer inom hvarje församling. Folkbeväpningsrörelsen.