Finanskomitns betänkande angåend bankväsendet. (Forts..från gårdagsbl.) Om saknaden af en emellan: in och ut: ländska kapitalmarknaden förmedlande bankanstalt redan lemnat rum för. olycksbringande kreditbruk, så hafva ännu mycket menligare följder härflutit af bristen på en dylik. förmedling vid den rent inhemska bankverksamheten. Dennas främsta dppgift, icke blött att utlåna,-utan tillika. att planta och sålunda vära medlare emellan tillgång och behof af kapital inom landet, har väl först på sednare tiden blifvit i riksbankens reglemente erkändt; men, ehuru samma uppgift redan blivit uttryckligen framhållen i den författning, på hvilken de enskilda bankernas tillkomst grundas, har den i tillämpningen hos dessa banker rönt så ringa uppmärksamhet, att det först är på allrasista tiden, som de lagt sig någon vinning om uppsamlande af tillgängliga kapital.. Och häri uppenbarar sig er af vårt bankväserdes utom allt tvifvel svåraste brister. Ty om, å ena sidan, det icke rättvisligen kan förnekas, att våra bankanstalter genom af dem: tillhandahållna förlagskapital mäktigt bidragit till den starka utveckling, som landets näringar under sednasie decennier vunnit, så kan deremot, å den andra, bankanstalternas sätt att bedrifva sin rörelse ingalunda fritagas från förebråelsen att häfva, långt ifrån stäfjat, fastheldre underhållit det nationen, kanske icke utan skäl, tillvitade fel att i sin hushållning icke iakttaga tillbörlig sparsamhet. Det ligger i sakens nätur, att, likasom saknaden af arbetsförtjenst undergräfver arbetsamheten, så motverkas också sparsamheten genom saknaden för en vunnen arbetsförtjenst aflätt tillgänglig förränthing. ——————————— TEE 2