Aftonbladet – 7 januari 1861, sida 3

ett lejon, just sådant som vå. unge kunglig sekter Ernst von Stern. Och just sådan var ham, måste så vara, helst moder natur Bifvit Konom ett vackert och fördelaktigt utseende och något rätt behagligt i sitt beteende, Här han likviset j vår annat än hvad naturen ville han skulle vara, ty olyekligtvis kunde med hosom; som med de andra af samma sort inträffa, att han fick något af tillgjördhet, något tillkrystadt, maniereradt och efter andra apadt; likkom att sjelfklokhet, egenkärlek Och öfvermod stundom fingo makt med honom, och stämt plade då äfven hans yttre; bvärmed ban då utomordentligt behågade dessa unga frunt timmer, uppfostrade alldeles efter samma grunder (d. vVv: ingay som han sjelf, på samma gång som andra fruntimmer, med bätire inredning i själ och hjerta, suckande tänkte: SAck hvilken vacker praktväxt der måhända går förlorad genom brist årskötsel och ans i barndomen, och egeh styrka och kraft i ungdomen! Och just dessa intryck gjorde Ernst, och just detta I mysande. småleende från de unga tanklösa skönas läppar gjorde honom ännv mera anspråksfull, ännu mera egenkär, och just dessa ogillande bliekar a? de förståndigare gvinnorna gjorde dessa för honom så afskyvärda. Han, talade. således. nästan sldrig vid andra frumtimmer än unga och vackra, utom någon. gång .med en mamma eller tant, -eiler: någon af de högsta hönsen i korgen, .ettdera för att derigenom bereda sig någon framgång, eller för alt framför andra. visa att han. redan haft en sådan, och dylika mötte honom ganska ofta, ty han var — hvad man kollar — ganska ef: tersökt, och när hans bättre natur lät honom vara sig sjelf, så — kunde man biott beklaga att detta icke alltid inträffade. — (Forts.)