Aftonbladet – 5 januari 1861, sida 3

TOLITA Ml TIGIASGINIICL SCKVUT UC BiipPadlut, 0 också temligen tröstlösa och i mörkt hållna skildringar det lemnade af ett rikt utveckladt inre lif, uti de strider det har att bestå emot en egoistisk och från det ideella bortvänd verld. . Det kan icke nekas, att trots alla de talangfullt skrifna skildringarne, bar boken en prägel, som : häntydde RR ett sjukligt och misstämdt inre, en viss Schönseeligkeit, som försmår att genom energi bryta sig väg genom hindren, tan heldre bittert öch anspråksfullt stöter lifvet ifrån sig. AA z Fortellinger, af samma författarinna, äro till en del förut tryckta, och de bland dessa som vi förut:haft tillfälle att se Kongsgaard? och Gjensyn, äro mycket talangfullt tänkta och behandlade. — Alla dessa den norska jullitteraturens alster torde efter vanligheten först fram på våren kunna vara att förvänta till Stockholms bokhandel. Den i Stockholm vistande norske kammarherren J. F. Monrad har nyligen utgifvit en ny volym af sin Indledning til Statsvidenskabernes Studium. Denna del innehåller en framställning af den romerska statsförfattningen från den juliska lagen till principatet, och omtalas i de norska tidningarne med stora loford. — I Finland utkom vid jultiden åtskilligt litterärt nytt. Utom de arbeten, som vi redan omtalat, böra vi särskildt omnämna en skrift af R. Frenckell om det industriella arbetet i dess förhållande till nationalförmögenheten. Man har på den . sednaste tiden börjat i Finland egna studium och lifligt deltagande åtnationalekonomien, och detta studium börjar redan att bära frukter i åtskiliga raktiska sträfvanden till landets inre förkofran, det sednast hitkomna häftet af Snellmans Litteraturblad har utgifvaren begynt en serie artiklar om hypoteksförer ingen och jordbrulksbanken.— Den danska jullitteraturen har ännu icke kommit oss tillhanda, och det torde, som vanligt, dröja betydljet längre innan vi erhålla det märkligare af hyhd som utkommit i Köpenhamn, än det som sett dagen i Berlin och Paris. Icke en gång Sturzenbeckers nyutkomna, i Köpenhamn tryckta afbete, hvilket här motses med en viss nyfikenhet och hvilket redan för en månad sedan lärer blifvit färdigt på, utgifningsorten, har ännu hitkommit. Af danska blad finner mlan, att en liten af C. Richardt utgifven lyrisk diktsamling slagit så an på publiken, att hela, upplågan på några få dagar blifvit utsåld. Äfven) Dansk Folkekalender för 1861 tr Cut ångent, men man har att motse en andra uj i ; I danska månhg riften Al(tenlesning förekommer en intressant skildrinx af Heibergs författareverksamhet af Clemens Retersen (författaren till Dramaturgisk Kritik, dom vi nyligen anmält) samt ett par bidrag af Björnstjerne Björnson, karakteristiska skizzer fkån Bergen. Prof. R. Nielsen, den mest bekante af Sören Kierkegaards SR har utgifWit en liten bok: Paa Kierkegaardske Studier, hydlken genone egna. ord, 2 en sammanställning af Kierkegaardst egna hemtåde från olika perioder af hans författareverksamhet, söker att gifva en fulländad lefnadsbild af den berömde författarenj. etv, by Wharton), hvilket innehåller hv värdigheter utur tjugo berömda ifrån fru de Sevignå till lady Mor vinnan Mary Pembroke till heftis Gordon och den ssköna hertiginr sKire, som kysste en slagtare, så för att han skulle ge sin röst åt F: Det sednast utkomna bandet af de Tauchnitz Collection innehåller 5. T. Ooleid. tiska arbeten, med en lefnadsteckning den, författad af Freiligrath. er — Adertonde delen af -Th Consulat et de V Empire, som i för! mån kom i Paris, finnes nu äfven Hilgänglient svenska bokhandeln. I tre TE — Bourbörernas restauration, Ludvig XVI:s styrelse ock konpgressen i Wien — skildrar den krigsoperationernar i nörra Tyskland, Nederländerna, Italien ch 35 ira Vrankrike, en proklamationen! — a an, ställningen inom landet, partier: 2 de:as ledare, ställningen i Europa efter 5 oc! poleons fall, Wienerkongressen och Karalter af densamma. Å Theatre: frangais eger i sitt arkiv cdfötssant samling af manuskriptet och bref at Molere, hvilka man nu ärnar utgifva, försedda med äpps lysande noter. — De tyske litterära journalerna sysselsättä sig mycket mel den upplaga af IH. H lemnade dikter, som nyligen utkommit u dam hos Gebrider Binger, i tre band vilket den aflidne skaldens broder ul protest. Det hade af Heinrich Heine s ämdt, att Hoffman et comp, i Hamburg kulle förlägga hans efterlemnade arbeten, ir hvilka hans efterlefvande fransyska hustru skulle uppbära arfvodet, och hvilka skulle redigeras af några hans slägingar. Emellertid synes det, som skulle den fransyska damen ha öfverlemnat redaktionen åt en viss hr Steinmanh, hvilken på titelbladet figurerar såsom utgifvare, och förlaget åt den ofvanämnda hollänska firman. Utgifvaren har förfarit temligen fritt med det honom rodda litterära godset, ty aten dikt uti 27 kapitlet med titeln Berlint, funnos blott 9 kapitel iulländade af Heine; af andra 9 fannos. blott fragmenter, och ytterliga andra nio . har utgifvaren på eget bevåg tillagt och de äro sammanfattade med en Jdampig opoetisk och Heine alldeles ovärdig hand. Oförfalskad träder oss Heines andestill mötes uti de båda första volymerna, som innehålla Smärre diter YAN — Inom den flamandska litteraturen har under 1860 icke utkommit särdeles mycket. Ett arbete, som mycket omtalas, är Reseskildringar? af J. C. Hansen från Antwerpen, som förut gjort sig bekant som lycklig skald, men hvilken genom detta arbete (Reisbrieven vit Dietschland en Denemark) äfven gjort sig ett pamn såsom en af den nyaste flamandska litteraturens ntmärktaste prosatörer. — Bland nyere italienska skrifter ådrager sig en med titel: Arnoldo da Brescia ola eresia dei Papis (Arnold af Brescia eller påfvarnes k teri) at B. Castiglia, en synnerlig uppmärksanthet. Man kan icke förundra sig att påfven klagar öfver tidens ondska och oro, nör man här ser en katolik uti katolicismens stamland utförligt bevisa, att påfvarne alldeles ha förfelat sin mission. I stället för att lära i Christi anda, uppreste den romerske Aaron den gyllene kalE—— ven, slagtade såsom druiderna hekatomber af menniskor och uppbrände, såsom muselmannen Omar, de böcker, som kunde sprida upplysningen, bragte den kristna försaralir splittring och oenighet och -dref handel med syndernas förlåtelse. : I en annan skrift vågar en katolsk presti den fromma staden Siena grundligt undersöka, om påfvens verldsliga makt är nödvändig. Då förattaren helt lugnt håller sig till Christi ord; icke af denna verlden; så anses f