De engelska skarpskytteföroningarnes uppkomst och uiveokling. N (Forts. fr: gårdagsbl.) Enligt krigsministerns åsigt. böra distriktets lokala egendomligheter bestämma. de frivilligas vapen. I kuststäderna; kusthamnarna och vid flodernas utlopp råder han till att organisera mindre afdelningar af artillerister, som samla sig kring en enda kanon, med hvars riktande och skottvidd de sålunda bättre bli i stånd att göra sig bekanta. Hvad landtdistrikterna beträffar, anser han han det ändamålsenligt att upprätta kompanier af riflemen?; som ha noggrann kännedom om traktens beskaffenhet, och i hvilka medlemmarne eller, rättare sagdt, kåmraterna från barndomen. äro vana att ömsesidigt lita på hvarandra. Jag vill ingalunda påstå, att dessa. reglor alltid blifvit öljda. Äfven i detta afseende har befölkningens fria vilja varit den bestämmande principen. Valet af vapen har likasom valet af uniform varit en smaksak eller rättat sig efter omständigheterna. Såvidt jag vet, finnas Mamirgatnemera dT sor NR erasensO SNES