mig när:hon ville vara utaf med mig och icke tordes låta mig grassera i barnkammaren, der jag alltid gjorde något ondt, just medan det var min afsky att dit förpassas. Men uppe hos Bolin fick jag handskas med papper, bläck och penna, hvilket sedan i alla mina lifsdagar utgjort ett stort nöje för mig, som det kanske aldrig gjort, om jag — i likhet med andra barn — blifvit drifven och nödgad att dermed befatta mig. Nu åter var det nöje, och smakade t.. 0. m. litet af den förbudna fruktens sötma, ty jag mins ännu att mamma ofta sade: Du skall få gå upp till Be, (barnförkortning af Bolin) men du får icke röra penna eller bläck. Detta aktade jag mig likväl att förkunna den gode B., som tyckte det var både roligt och besynnerligt, att. ett så litet barn alldeles con amore och som det allra största nöje lärde sig att skrifva. Han gjorde mig snart en skritbok, skref-a. b. c..ete. i början af raderna, och jag skref efter, och hade sedan icke den tingaste svårighet att sammansätta bokstäfver till ord. Detta allt var om hösten 1801. Strax efter nyåret 18092 reste mina föräldrar upp till Stockholm. men innan denna resa företogs, reste mamma i kappsläda till Alingsås och lemnade mig der hos min mormor, och återvände dagen derpå till Gräfsnäs, och då mins jag att inga leksaker, ingenting kunde trösta mig öfver mammas frånvaro, förr än jag fick Robinson Crusoe att läsa, hvarmed jag träget sysselsatte mig en lång vinterafton, medan mormor, morbror Carl, som bodde hos mormor, och tant Patrik, enka efter baron Patrik Ahlströmer och köttslig kusin till mormor, samt kusin och särdeles god vän med morbror Cl spelade sin lilla trekarl. (Forts. följer.)