Aftonbladet – 31 december 1861, sida 3

jag nu måste yppa för att se, om hon ej ville tillstå, det-hon uppmuntrat honom att försöka operationen och atthon bedragit honom -genom att säga det han hade sin brors samtycke att företaga den. Hon teg, och när hon slutligen talade, var det för att förena big med sin mari att stämpla honom som deras barns mördare. Huruvida fruktan för er fars vrede eller hämndlysten förtrytelse mot er onkel var starkaste driffjedern härtill, kam jag ej våga inlåta mig uti här i er närvaro. Jag kan blott uppoifva fakta. vs Presten böll upp och betraktade mig oroligt. Jag kunde icke tala till honom i detta ögonblick — jag kunde blott uppmana honom att. fortsätta. genom : att: trycka. hans hand. Å Han återtog sin berättelse med följande press, Emellertid vände sig er onkel till er far och talade de sista ord, han någonsin skulle ställa till denna så högt älskade broder i denna verld. Han sade: Jag har förtjenat det värsta, hvarmed din vrede kan drabba mig, men jag vill bespara dig den vanäran att stämma mig inför en offent domstol. Lagen, om : den funne mig skyldig, kunde till det högsta förvisa mig från mitt fosterland och alla dem jag älskar. Jag skall ec frivilligt. Gud är mitt vittne att jag uppriktigt trodde, det jag kunde frälsa barnet från vanskaplighet och lidande. Jag bär vågat allt och förlorat allt.Mitt hjerta och mitt mod äro krossade. Jag duger numera till ingenting mer än att gå bort och gömma mig sjelf. och -min skam och mitt elände undan för allas ögon, som någonsin sett mig. Jag skall aldrig komma fälbaba, aldrig vänta eller begära. ert medlidande eller er förlåtelse. Omni skulle. döma -mig