Aftonbladet – 31 december 1861, sida 2

ning och ingressen oiver leckningsustan, ar det ju slutligen lätt att bredvid sin namnteckning reservera, det han endast instämmer i den förstnämnda. Innan jag slutar detta svar, för hvars vidlyftighet ämnets stora vigt må tjena till ursäkt, anser jag mig-slutligen-böra lemna ett svar äfven å den fråga, som tidningen Nya Dagl. Allehandai samma nummer framställer, och hvari många troligen instämt, utan att hafva gjort sig fullt reda för saken, den frågan nemligen: Är det nu meddelade verkligen herrar komiterades hela programm? Denna fråga besvarar jag på komiterades vägnar med ja, och detta på följande skäl: omiterade ega, efter den uppfattning de gjort sig af det dem lemnade uppdraget, ej att sträcka sina åtgärder längre än till hvad som innefattas i det protokoll, som justerades vid sammankomsten den 29 Okt., och som innehåller bemyndigandet för dem att uppträda såsom komiterade. — I det första momentet, det enda som för närvarande kan ega någon tillämpning, ålägger detta protokoll åt komiterade endast, att söka utröna, huruvida allmänna tänkesättet öfverensstämmer med de åsigter, som blifvit uttalade i Sborgareoch bondeståndens vid innevarande riksdag aflåtne skrifvelser rörande represen4tationstrågan. — Hvad som föreskrifves i 2:dra mom. kan deremot ej lämpligen ifrågasättas, förrän sjelfva questio an blifvit nöjaktigt besvarad, eller huruvida det öfvervägande flertalet af svenska folket verkligen delar den i borgareoch bondeståndens und. adresser uttalade öfvertygelsen om behofvet af en representationsreform, stödd på samfälta och således ej på ståndseller klassval. Först sedan den saken blifvit afejord, och sedan kännedom vunnits, huruvida förslag till ny representationslag kommer att afgiivas af Kongl. Maj:t i den riktning supplikanterne i und. begärt, är tiden inne för .omiterade att, i hvad de lagligen kunna, öka vinna understöd åt detsamma. Allt hvad som efter komiterades uppfattning. af saken för närvarande åligger dem att göra, ha de efter bästa förmåga sökt uppfylla, genom kringsändandet af ett större antal teckningslistor till samtlige ledamöter at sistlidne riksdags borgare-: och bondestånd, med anhållan att-dessa listor må utdelas till för saken lifvade män inom rikets alla socknat. Sedan. teckningen försiggått och distorna blifvit insamlade och en statistisk tabell uppgjord öfver deras antal och yrken, som tecknat sig, återstår för komiterade tills vidare således intet annat, än att till Kongl. Maj:t i und. framlemna desamma. Mången anser detta allt måhända vara en alldeles öfverflödig åtgärd, enär hvar och en på förhand bör veta, att flertalet al svenska folket hyser denna: åsigt. Men månne hvar och en på förhand och rätt på allvar är öfvertygad härom. Månne ej mången ännu söker förneka eller bortblanda detta, under förebärande dels att allt detta tal blott haft sitt upphof i ett idkeligt upprepande i tidningarne, att ståndsförfattningen ej mera duger och att en genomgripande reform är af behofvet påkallad, dels ock att den af de båda folkvalda stånden. vid slutet af sista riksdagen beslutade åtgärd mindre framkallades af ett verkligt och varmt nit för saken, än af den sent vaknande känslan, att de borde åtminstone hafva gjort något i denna nationens lifsfråga, innan de gingo att möta sina kommittenter. N Månne ej mången tror och säger, att massan af folket antingen ej alls bryr sig om en representationsreform, eller också tycker att det väl borde och kunde vara bättre än det nu är, men att det ändå är temligen bra som det är, och att ständerna i alla fall hafva åstadkommit rätt många nyttiga förändringar under de sista sexton åren, och-att det således ej lönar mödan att bråka med sen genomgripande reform, så länge det går som det går? Jo, det är till och med säkert, att många tala och tänka så, och att dessa skola uppbjuda allt, för att ej blott i afgörandets stund den fråga må falla, som konun Oscars ädle rådgifvare dock med fullt skä ansett vara af den art, att den ej kundel falla, utan äfven för att försöka, att afråda vår nuvarande fosterländskt sinnade konung I från att fästa något afseende vid en petition, som endast afgifvits af tvenne af rikets fyra stånd, och det i riksdagens sista timma. Då så är, är det ju ej en så ringa ting; som man från vissa håll söker framhålla, om det genom en så allmän namnteckning som: möjligt, synnerligen af personer hörande till de förut valberättigade äfvensom till de privilegierade klasserna, lyckas att få ådagalagdt, attverkligen det öfvervägande flertalet af svenska folket önskar ett representationssätt, som gör ett slut på den sönder: splittring i. fyra stånd, som: hittills-delat tolket och gjort det främmande för hvarandra, och på det olyckliga af ståndsprivilegier kringgärdade system, som allt för ofta låtit de vigtigaste frågor vid våra riksdagar afgöras dels genom en neslig byteshandel mellan ortsoch personalintressen, dels genom lotterispel med den förseglade sedeln i de förstärkta åtskotten. — Det är ej heller af så ringa vigt, om derigenom blir utrönt, ej blott huru många de äro som önska en sådan reform, utan äfveh huru få de i sjelfva verket äro, som motsätta sig denna stora frågas lyckliga lösning, om också dessa få nu olyckligtvis utgöra en majoritet inom tvenne af de nuvarande riksstånden: Väl inseende vigten häraf, och af nöd. vändigheten, om man vill vinna detta mål m nar AR TAN PT TR RNA