Aftonbladet – 29 december 1860, sida 4

högsta grad gagneligt och för landtbrukssl skolornas föreståndare och lärare särdeles Vv! tillfredsställande, om alla de lärlingar, som A vid. dessa skolor åtnjuta undervisning, kunde 4 bildas till kunniga och pålitliga rättare. . Men : detta är lika omöjligt. som att: vid -hvarje sl annanläroinrättning bibringa alla lärjungarne Ite ett nöjaktigt mått af kunskaper och att göra 9! dem alla till lika värdiga samhällsmedlemmar, Den föreställningen är emellertid gan-: a ska allmän, att hvarje lärling, som genom-i t gått en tvåårig kurs vid en landtbruksskola, omedelbart derefter skall vara fullthemmastadd i utöfningen af allt det som till ett fullständigt landtbruk numera räknas. Dervid förbiser man dock att. landtbruket ärjå ett ganska kompliceradt yrke. och. att, ettin mångårigt utöfvande af detsamma fordras, 8 för att -deruti blifva skicklig. . Onekligen skulle det vara. både önskvärdt och, ända-1å målsenligt, om allenastsådana personer blif-k vit och framgent blifva antagna till. lärlin-s gar, hvilka med full visshet kunde förutses skola utgå såsom kunniga. och ordentliga lä rättare. Men då dagliga erfarenheten visar bådeja huru svårt det i allmänhet är att välja ochip erhålla pålitligt tjenstefolk, fastän man jaf). dem fordrar mindre kunnighet, och hurulb stora misstag man i detta fall är underka-Å1 stad, huru mycket svårare och vanskligaret5 måste. icke då valet af passande lärlingarN för landtbruksskolorna blifva, enärförestånÅH darne allenast hafva: de sökandes betyg attåh rätta sig efter, hvilka dock ganska ofta snart åh nog befinnas föga tillförlitliga. Äfven hän-Ji der: det ofta: att en. person, väl-vitsordad såsom vanlig tjenstedrärig, ändock icke. blirj en skicklig rättare, fastän han. genomgått sin kurs försvarligt vid en landtbruksskola; lika ofta händer det äfven, att en. rättare kan befinnas ganska -duglig af en husbonde; men förklaras oduglig af en-annan. : Tvifvelsutan voredetsärdeles önskyärdt och) 1 mest ändamålsenligt. om hvarje -husbonde,(2? som önskar sig en på landtbruksskola un-Ir! dervisad rättare, sjelf föreslog och dit sände ö någon person, hvilken han kände såsom pas-Tå sande och pålitlig, och uppgjorde med dennelP? att blifva hans rättare efter slutad lärokurs. I 1 Ett väsendtligt misstag begås icke sällands och! medför stora olägenheter. Jordbgare, 8 boende i en provins, taga ganska ofta rät-11 tare från någon landtbruksskola i en annan Å: ofta långt aflägsen provins; men förbise der-t vid att. både rättarens. och det arbetsfolk,)! som-han skall leda, äro till plägseder och), skaplynne högst skiljaktiga. De konflikterja och misstag, som derigenom uppkomma, (j? skyllas, då vanligen ehuru orättvist, på den3 skola, hvarifrån rättären utgått. 4 Den af ins. påpekade omständigheten, nem-År ligen att de utexaminerade rättarlärlingarne oftast visa både böjelse. för att uppträdad. som halfherrar och ohåg att sjelfve läggals hand vid förefallande arbeten, äro tvifvels-1, utan: grundade; men vi föreställa oss attin-1; gendera olägenheten kan genom några åt-Ås färder vid läroanstalterna förekommas, helst lärlingarne ingalunda der : tillåtas k. spela halfherrar eller få undandraga sig att. deltaga i alla der förekommande laudtman-ÅY naarbeten. -Vanligen öfverklaga lärlingarne sjelfva, att de vid. skolorna. alltför mycket, nödgas sysselsätta sig. med sådana arbeten som de kunna förut. ä Bästa korrektivet mot ofvanberörde olä-åf genheter torde emellertid ligga uti den med hvarje år alltmera ökade tillgången på utexaminerade rättare... Det ärnemligen klart att ju större-tillgången på dessa är, desto lättare skall det blifva; både att erhålla så-å7 dana: som befinnas skickliga och som direkt å vilja deltaga i arbetena: Vid uppräknandet af de ämnen, hvari undervisning vid rättareskolorna meddelas, hard ins. förgätit jordbruksläran, boskapsskötseln i och slöjdning: dessa såsom rent praktiska! upptaga dock mesta tiden oeh äro äfven mestå, maktpåliggande. Att genom afskaffande af undervisningen i de allmännaste grundernafP i kemi, skogshushållning och veterinär (in-Å7 sigt i den sednare är dock ganska nyttig), ål, kunna inskränka lärokursen från två till ett): år, skulle ganska bestämdt motverka justi. det :som ins, påyrkat, nemligen en ökad praktisk undervishing, ty hvad som bibrin1 gas lärlingarne i kemi och skogshushållning upptager sammanlagdt på sin höjd en tidaf en månad. Att, då så är fallet, afknappa tiden. för den praktiska undervisningen med elfoal månader för att inbespara en månad, vore ingalunda välbetänkt. AES Z Obestridligt är, att ett ganska stort antall, ärdeles skickliga rättare redan utgått. från: landtbruksskolorna och att bland dessa fin-Å nas många som redan Stjenat upp sig. tills inspektorer. Detta förhållande vittnar juli godt för skolorna. Vidare är det faktiskt! att numera söner af förmögnare jordegareåi tillhörande allmogeklassen genomgå rättåreda skola, icke för att sedan antaga rättaretjenst,ån utan för att öfvertaga eget jordbruk. . Slutligen vilja vi erinra derom, att då dels från skolorna varje år utgående rättarneln genast derefter vanligen erhålla anställning,)? och detta desto säkrare ju bättre deras be-åg tyg äro, så ligger häri ett bevis på att dessa rättare ändock äro väl anskrifna, ty annarsåy skulle de ju alls icke föredragas framför sådana rättare, som icke vid någon skola åt-Ic njutit undervisning, och hvarpå tillgångenÅB naturligtvis skall vara störst, d z M Rättegångsoch Polissaker. JA Sjelfmord. rx u I går afton inställde sig en äldre, välklädd;åi mansperson uti huset n:r 3 i Göran-HelsingsåU ränd och begärde nattlogis. Då städerskan kl. 1 1 på f. m. inkom i rummet, begärde han tvättI vatten, men då hon någon stund sednare åter-) kom, befanns mannen hafva hängt sig i spjellet. I Allarm gjordes i huset, men ingen vågade afskära snaran. Bud skickades till badaremästa