Aftonbladet – 29 december 1860, sida 4

Y uUnsandt.) Nigra ord angående undervisningen vid rättaroskolorna I riket. Redan för flera år tillbaka har det alltjemt stigande intresset för ett rationelt landtbruk framkallat, bland åtskilliga andra för ett sådant ändamål nyttiga anstalter, öfven upprättandet af så kallade lägre landtbrukseller rättareskolor numera inom nästan alla af rikets provinser. Man torde alltså, sedan ej få af dessa undervisningsanstalter redan kunna uppvisa en flerårig verksamhet, äfven hafva full rätt att närmare undersöka och bedöma de genom denna verksamhet Nittills vunna resultater, samt utaf dessas mer eller mindre fördelaktiga beskaffenhet åter bilda sig ett omdöme rörande sjelfva de ifrågavarande anstalternas mer eller mindre ändamålsenliga organisation. De resultater, som med hänseende till de från rättareskolorna utgående lärlingarnes ae be d. v. s. praktiska duglighet och ordentlighet i sitt yrke hittills vunnits, hafva tyvärr icke visat sig tillfullo motsvara den förväntan man billigtvis kunnat göra sig på den för landtbrukets förkofran vigtiga verksamhet, som med nämnda undervisningsanstalters inrättande varit åsyftad. Insändaren yttrar sig här visserligen med afseende hufvudsakligast fästadt på de trakter och proinser, som ham sjelf närmast haft tillfälle taga nnedom om i förenämnde fall; men han har icke dess mindre för mycken anledning att befara, det den af honom härutinnan gjorda erfarenheten numera är -alltför mångas, för att de förhållanden, som för densamma ligga till grund, skulle: vidåre kunna anses blott såsom undanjagsvis eller mera partiellt :förhandenvarande. Ingen skulle också hellre än han sjelf önska att blitta öfvertygad om, att ett motsatt förhållande egde rum, än det åf honom på högst grundade anledningar här antagna. Utiifrågavarande hänseende torde emellertid egare eler förvaltare af de egendomar, vid hvilka dessa från rättareskolorna afgångna lärlingar blifvit anställda, bäst vara i tillfälle att fälla ett tillförlitligare utslag. Hvad dock insändaren kan med bestämdhet försäkra, är ast inom de rätt vidsträckta trakter den af företrädesvis det medlersta Sverges provinser, som han personligen haft tillfälle att uti ifrågavarande hänseende taga kännedom af, ett dylikt votum ifrån egendomsegarnes eller altarnes sida skulle utfalla föga hugnesamt undervisningsanstalter. idt insändaren kunnat erfara, så torde ifrågavarande anledningar till detta missnöje företrädesvis låta sammanfatta sig under tvenne hufvudpunkter, bestående den ena uti en hos de från rättareskolorna utgångna lärlingarna framträdande påtaglig brist på förmåga att praktiskt mpa och tillgodogöra sig de kunskaper, de an inhemtat; den andra i en hos dem dernom instämma i att de nyss anförda förhållandena icke blott-äro fullkomligt faktiska, utan till och med hota zatt taga en alltför oroande utsträckning. Båda kunna de lätt hänföras under ett enda, nemligen en i ögonen fallande brist på praktisk riktning hos förevarande lärlingar. Att emellertid detta är ett fel, som mindre bör tillräknas dem sjelfva, men deremot så mycket mer de anstalter, som det ålegat att dana dem till hvad de borde vara, praktiska och dugliga landivrukare, lärer väl ej kunna bestridas, och det är derföre uti dessa anstalters ändamålsenligare organisation med afseende på undervisningens beskaffenhet, riktning och omfång, som det kraftigaste medlet bör sökas till beredande för densamma af en mera än hittills gagnande verksamhet. ; De ämnen, hvari undervisning vid rättareskolorna meddelas. äro: räkning, skrifning, enkel bokföring, samtade allmännaste grunderna i kemi, skogshushållning veterinär. Utan att på minsta behöfva anse sig såsom en fiende till ett möjligast vidsträckt spridande af kunskaper i nyttiga ämnen till alla mhillets klasser, af hvilket system insändaren lika mycket vän som trots någon, torde dock enhvar vid närmare betänkande få Iof att medgifva, det de särskilta kunskapsarternes nytta ntligen och i främsta rummet är betingad af den grund på hvilken de; så att säga, böra successivt och systematiskt uppföras. Det är af denna anledning som insändaren. och, såsomv han är öfvertygad, många med honom, tryggt kunna förklara, att af de nyssnämdervisningsämnena 1 rättareskolorna de t anförda, d. v. s. jemt och rätt hälfför nämnde undervisningsanstalter allverflödiga. . Detta med afseende på undervisningens omfång. En annan och till och med ännu vigtigare fråga är, angående den hufvudsakliga riktniug och beskaffenhet, som i förevarande fall bör åt densamma merdelas. Insändaren har i det föregående haft mer än ett tillfälle antyda stt, enligt hans oförgripliga öfvertygelse, man framför allt annat har att tilldet undervisningen måtte erhålla en öfvervägande praktisk karakter. : Likaså torde, med hänsyn till hvad redan blifvit yttradt, icke många ord behöfva vidare tilläggas för att-närmare utveckla huru ett så beskaffadt syftemål lämpligast skulle kunna vinnas. På grund häraf vill insändaren blott i korthet Påpeka de vigtigaste af de förändringar i det närvarande undervisningssystemet, hvilka företrädesvis torde vara af behofvet påkallade. Sådane vore: i främsta rummet . undervisningsäimnenas inskränkning till blott de tre ämnena: räkning. skrifning och enkel bokföring, hvarigenom äfven tillräcklig tid blefv. öfrig till vinnande affärdighet i de praktiska sysselsättningarne. Måhända skulle genom den närvarande undervisningsplanens modifikation i nyss anförda syftning, så mycken tid till och med kunna vinnas, att den nu till två år utsträckta lärokursen kunde medhinnas på ett och derigenom ifrågavarande anstalters nytta och verksamhetssfer påsamma gång fördubblas, emedan den i sådant fall skulle -tillgodokomma ett dubbelt större antal. personer än hvad hittills unnat ega rum. Insändaren önskar slutligen få förklara, det hans mening med, närvarande uppsats ingalunda är, att såsom uteslutande riktigt och ofelbart framhålla sitt ofvan meddelade speciella programm till en ändamålsenligare organisation af rättareskolorna, och beredande af fördelaktigare resultater af deras verksamhet än hyad.. hittills kunnat åstadkommas, utan skall han med nöje se, om förslager framstäldes, som kunde befinnas vara lämpligare än de af honom uppgifna till vinnande af det åsyftade ändamålet. Hvad deremot insändaren hufvudsakligen ochi främsta tummet till behjertande framställer, är -en rättareskolornasmera praktiska organisation, öfvertygad, som han är, att kunde man blott förena sig om ett allmännare framhållande och fastställande af denna grundprincip, så skulle de tjenligaste medlen till ensådan organisations genomförande jemförelsevis lätt nog blifva funna. Insändaren vore derföre tillräckligt tillfredsställd om han blott lyckats fästa en allmännare kps. het på en dylik för det svenska landtbrukets rationella utveckling erforderlig ket hvars välgörande inflytande blefve så mycketf större, ju förr den trädde i varkotällighet. h ss BG. Het Ar emot alltför starkt utbildad -tendens, att i merj( eller mindre mån uppträda som en slags half-1i herrar samt deraf härflytande motvilja mot attil, egen person lägga hand vid förefallande arbe-1, ten ndaren är förvissad om, att ett högst öfvervägande antal landtbrukare skall med ho: i s md! i kat Tot mat RA ne ad bend nn ven Er om prrk ok rs föl fo a åt te OTO UD RR TS DRA Lt RR FYN ta fö kod KR Rn fe TIN GAA