Aftonbladet – 28 december 1860, sida 3

flammändske målaren af skyltar, den tillhör mig. . Min yrkesbroder här gjorde mig en liten vänskapstjenst; men målningen är min lagliga egendom och jag har rättighet att sälja den till hvemi jag vill.? En sådan erkeskälm! utropade krögaren. Min Uppgående Sol är min egendom, fastsatt på väggen till mitt hus. Hur kan den då tillhöra någon annan? Ar deninte målad på min beställning? Ingen annan än jag kan hafva den minsta rättighet till den. Jag stämmer er för magistraten!4 skrek han, som icke målat skylten. a Jag skall anklaga er för kontraktsbrott! enm.älte krögaren; som redan till hälften etalt den. Ett ögonblick! inföll en kraftig stämma, som till.börde det sjelfvalda substitutet; det förefaller mig som om jag också borde hafva ett litet ovrd medesi laget. Alldeles riktigt, broder, genmälte målaren. I stället för att disputera midt på landsvägen; kunna vi så gerna gå in i mäster Martzens hus och göra upp affären vänskapligt vicl en eller två buteljer öl. Häruti! instämde alla, men beklagligtvis måste vi tillstå att det också var det enda hvarom de kommo öfverens; ty inomhus fortsattes tvisten med döfvande larm och häftighet; Flammändarne stredo om egand:erätten till målningen och engelsmannen de sitt anbud att betäcka den med uld. ! Men antag, att jag ej vill hafva den såld, yttrade dess verklige upphofsman. Ah, kära monsieur, bad krögaren, jag är säker på att ni inte: vill berölva en fattig man, som knappt kan få allt att emot ihop, denna lyckträff. Det skulle