Aftonbladet – 28 december 1860, sida 3

sina kunskaper, sin talang och sin redbarhet vid unga år (1842) upp till landtråd i nedre Österrike, 1846 till appellationsräd och blef 1847 af ständerna vald till deputerad af riddareståndet. För att i denna egenskap kunna handla fullkomligt ;sjelfständigt, .lemnade han statens tjenst, uppIde såsom ledare för det nya progr va partiet och uppsatte till den landtdag, som sammanträdde 1848, en promemoria mot censuren och för tryckfrihets införande. Den 13 Mars framförde han till kejsar Ferdinand å slottet, folkets önskningar och förmådde furst Metternich — hvars system han städse bekämpat — att lemna de allmänna trendenas ledning: I början a sattes Han såsom andre förbundsgesandt i sjuttonmannautskottet. Efter grefve Colloredo blef han presidialgesandt vid förbundsdagen, och kort derefter utsåg Wien honom ull sin fullmäktig vid tyska riksförsamlingen. Riksföreståndaren, erkehertig Johan, utnämnde. honom (den i4 Juli 1848) till statsminister för det inre och en månad derefter till statsminister för utrikes ärendena. I följd af det beslut, som tyska nationalförsamlingen den 5 September fattade med anledning af vapenstilleståndet i Malmö, nedlade han sin portfölj, tillika med de riga riksministrarne, men efter den bloga katastrofen i Frankfurt den 18 och 19 September (furst Lichnowskys mord) inädde han åter i ministeren; förblef der likväl ej längre än till medio af December. Då de österrikiska fullmäktige vid riksförsamlingen blefvo återkallade, vände han i April 1849 tillbaka till Wien pel mottog der justitieministåren. Då han ej gillade upphäfvandet af riksförfattningen af den 4 Mars 1849, lemnade han sin portfölj i Januari 1851 och återtog sin förra plats såsom fullmäktig för nedra Österrikes landtänder. Sedermera blef han af nuvarande ejsaren utnämnd till förste senafspresident vid högsta domstolen och till verkligt geheimeråd. Till sist har han nu blifvit statsminister för det inre, på af honom sjelf förelagda vilkor om en något friare riksförfattnings införande och konkordatets modifierande. — I Wien anser man hans sednaste upphöjelse föga båta, ty han saknar makt och inflytande att helt och hållet förändra det kejserliga systemet.