Aftonbladet – 28 december 1860, sida 3

verflödigt att tillägga, att de båda systrarna aldrig återvände till sin bostad. Emellertid inkommo så många klagomål till poliskammissarien, att han beslöt fördubbla sinEvaksamhet; isynnerbet bemödade ban sig om att uppspana den person, till hvilken de båda flickorna sålde tjufgodset, Genom att följa deras spår, kom man slutligen under fund med att de ofta besökte en gammal landsmaninna vid Barriere des Amandiers. Polisen anställde nu husvisitation hos denna och påträfface under ett golfbräde en hel samling ur, plånböcker m. m. Eiter denna upptäckt var alit nekande fåfängt, och de båda systrarna blefvo jemte den gamla tjufgömmerskan insatta i bäkte, der de nu afbida sin dom. — En svagsinnts äfventyr. För omkring ett år: sedan blef — berättar en amerikansk tidning — en gentleman i Wiskonsin svagsint och sändes till ett dårbus. Han var läkare, af ett fördelaktigt utseende, en ganska kunnig män och om kring 30 år gammal. För någon tid sedan rymde ban från dårhuset och reste till Chikago. Der träf. de -han en gammal vän, som cj visste af hans sinntssvaghet och länade honom en betydlig pen nipgsumma. Fan köpte nu nya kläder och reste till Laporte i Indiena, en liten liflig stad vid södra Michigan-jernbunan. Han stannade der tillräckligt nge, för att vinna en rik enkas hjertå och gifte ig med henne. Under förlofningstiden visade han intet tecken till sinnesförvirring, men kort efter bröl loppet började han uppföra sig på et sätt, som öfve raskade hans hu:tru och kentes vänner. Bland andra galna idr troddt han, att ban war ett får, kröp omkring på bänder och fötter samt bräkte. En annan gång ivbillade han sig vara skallerorm och försökte bita husfolket. Ten olyckliga hustrun. tröttnade slutligen på att vakta honom och vidtog anstalt att skicka konom till ett dårhus i Indiuno polis; men med dårars vanliga illparjghet märkte kan oråd och flydde. Nästa ställe, hvarifrån man bade underrättelse om h nom, var i Syrukusa i :taten Newyork; der han köpte ett helt busqvarter. Dt erforderliga bandlingarna voro färdiga, och ha skulle följande dagen komma med penningar. Har skulle betala ett orimligt högt pris, ceh säljarne sägas ha gouggat händena uf förtjusning öfver der goda affären. Men de såg OR ldrig till hocom mer. Han hade rest vester ut till Buffalo, der han upp