Tvertom, hennes man inträdde och sade mycket sött: God afton, min engel!? Friherrinnan reste sig icke från stolen och svarade hvasst: 5 Du är en vacker fogel! du lofvade att komma klöckan 10, nu är hon öfver tolf; du mördar mig på detta sätt.? Ks Jag har ju tusen gånger bedt dig att icke sitta uppe och vänta på mig; lägg dig, min engel, och sof lugnt fill dess jag kommer.? ?Bedragare! du har svurit mig oinskränkt kärlek, och du lyder mig icke.? Sötaste Rosalie!? ?Jag är utledsen på dig! Du är icke den du var som fästman; då slapp jag dig aldrig, nu får jag vara ensam hela dygnet!? Förlåt mig, sköna tjuserskal!? , Han gick fram för att omfamna henne-och få en kyss; men just som han satte ut sina tjocka läppar, fick han, en stark munfisk af friherrinnan, som. skrek: Useh, du luktar punsch, din otäcking! Det der går för långt!? genmälte baronen; men det gick ännu längre, en häftig (räta uppstod mellan de begge nygifta, den sköna oe nyttjade de bittraste uttrycken, och slutet blef att baronen i vredesmod rusade ut, slog igen dörren efter sig så hårdt att hela trärucklet skakade, samt tog nattläger annorstädes, Följande morgon beklagade notarien sig för sin städerska öfver att han ej fått sofva. Aj, SW svarade hon; är herrn så kinkig, att herrn icke kan sofva efter ett saltbad, fast ett par äkta makar träta irummet bredvid, då Kan jag icke hjelpa herrn; höerrskapet, som bott här i fjorton dagar, brukar träta nästan hvar natt. Här trifves jag ieke längre! tänkte notarien, jag kan icke undviker att råka till