Aftonbladet – 24 december 1860, sida 2

HveMM5, YASGUG HUT TCPECSCENTIAaLONSMaskineriet är särdeles inveckladt och kostar mycket-genom de för hvarje gång allt längre riksdagarne, utan att dock vid tider af oro kunna vara hvarken regeringen eller folket till önskad och behöflig nytta; framtog, huru lätt folket kunde komma i opposition mot representationen, hvilket i farans stund skulle kunna ha de olyckligaste följder. Tal. yttrade vidare, all man inom sistförflutna rikedags borgare-. och bondestånd beslutat ingå till reger n med anhällan. om framläggande af förslag i ämnetvid nästa riksmöte, derföre att hon bäst kan jemka och se-alla intressen till-godo, hvilket erfarenheten -visat vara omöjligt, då reformförslagetutgått från enskilda personer eller sällskaper. Derpå uppmanade han andra att yttra sig om frågan i allmänhet, innan man skrede till öfverläggning om: de resolutioner: -som på förhand blifvit uppsatte: Hr! E.: G. Lindström föreslog, det mötet måtte förorda införandet af tvåkammarsystemet inom representationen så, att ena kammaren skulle utse den andra. Mag. S.A. Hedlund nämnde, det tvenne utvägar funnes, att söka. åstadkomma en representationsreform: genomren opinionsstorm eller på den fredliga öfvertygelsens väg.. Erfarenheten har visat, att de le stånden icke vore otillgängiga för det sednmare alternativets..inverkan, hvarföre tal: förordade att. inslå denna väg. Domprosten Wieselgren höll ettlängre; högst intressant och på pikanta episoder rikt föredrag, hvari ham förklarade sig förut vid tillällen, då representationsreformfrågan varit å bane, ifrigt arbetat mot reformens åvägabringande genom en opinionsstorm, emedan det då (för e:a:20: år sedan); om samfäldta val kommit till stånd, endast-skulle ledt till att dela representationen i två läger: bränvinsbrännare och läsareprester. . Talaren förklarade huru en af hans bekanta i Skåne då från hrr Anckarsvärd och Richert erhållit en lista, hvaråhan skulle uppmana Skånes: då mest framstående personer; Nils Månsson i Skumparp och häreadsh.: Seth på Ousbyholm;att teckna. sina namn, hyarigenom de ansågo majoriteten i Skåne skola biträda. reformförslaget. Så fort tal, fått veta detta, reste han genast till Nils Månsson och visade honom,-huru nödvändigt det vore att ståndsindelningen funnes, emedan ennars bränvinsbränningspartiet skulle vinna öfverhand, emedan hvarje backstugusittare, med rättighet att välja, skulle rösta Tör-utseendet af en bränvinsbrännaro. Nils Månsson förklarade: genast, att stånden måste i detta fall finnas, på det bondeståndet måtte kunna öfvervinnas af detrenne andra: Derifrån begaf sig talaren till. häradsh. Seth och lyckades af.honom utverka samma svar. När tal: lemnade hr Seth, mötte han just vännen, som kom med inbjudningen på fiekan för att få hr. Seths underskrift. Men nu, fortfor talaren; då elden slocknat under den sista Csmåpannan, . och bränvinsbränVingen ingått under området för den ekonomiska lagstiftningen och ej längre är integrerande i t. ex. jordbruket: nu är det tid! u, då sinnena äro lugna, nu är det tid att gripa verket an! Talaren föreslog dock ratt man måtte bifoga ett tillägg till petitionen; af natur, det man önskade att K. M:t måtte reflektera: öfver väckt förslag om kyrkomöten; emedan derigenom att: ekonomioch besvärsutsköttet blir befriadt från -handläggande af kyrkliga mål och dessa öfverlemnas åt kyrkomötena, presterna säkert ne ingenting skulle ha emot. att. :hellre blifva hemma 1 sina församlingar och vårda deras angelägenheter, än representera vid riksdagarneysig sjelfva och kommittenter till stora kostnader. Tal. förordade varmt; att hvarje A-årig välfrejdad man måtte få ega rättighet att deltaga.i representantval och. rösta hvaren efter sin debetsedel; liksom i ett-bolag en person med 1. aktie blott här:g: röst mot den som har 10 aktier; tillade, att vidsstormiga tider: vore det bättre att massorna hade lagliga formerfatt ge sin ifver luft uti, änattde, genom att stå utanför, skulle förledas: att passioneradt rusa på och sönderbryta stängseln; yttrade vidare, huru genom samfälda val äfven adeln skulle vinna, emedan. denna -skulle darigenom föranledas att upp: träda som kandidater och tillb detta ändamål, nationen till nytta, vinnlägga sig om studier i statsrättsliga och andra förmånliga saker, hvilket nu ej sker, då valen äro inskränkta inom stånden: Sedan denna allmänna diskussion blifvit slutad, framställde ordf. de på förhand upps satta förslagen till resolutioner till de närvarandes öfvervägande. Dessa resolutioner voro tre: den:första af det innehåll att man ville understödja den af bondeoch borgarestånden framställda anhållan att K. M:t ville till nästa riksmöte låta utarbeta och för ständerna framlägga förslag till en representationsreform, grundad på samfälda val samt på sådana bestämningar -om valbarhet, som, enligt de sednastetidernas politiska utveckling och anspråken på lagbunden frihet påkallades, för att uppfylla vilkoren för allmän rätt i förening med allmän frihet; den andra af det innehåll att man icke ville ingå 2 något närmare uttalande. af de vidare etaljerna af denna reform, utan öfverlemna dem till regeringens närmäåre bepröfvande; den tredje äter af det innehåll att man, på samma gång man anslöte -sig till borgareoch bondeståndens uttalade anhållan uttryckte sitt vårmaste deltagande för de till nästa riksdag nu hvilande förslagen, som åsyftade årliga riksdagar samt utvidgning af såväl valjättigheten inom stånden som af rättigheten att blifva vald. Alla dessa tre resolutioner antogos enhälligt. . Såsom fjerde resolution