Aftonbladet – 17 december 1860, sida 1

Och nu, mina kär: läsare, hvad skall ia gga? — Jo, att Skuldfrid bi lyckliga raka och med horom öfverflyttade till Englsnd, der de framlefde ett afundsvärdt lif och dit Aberney slutligen, sedan moster Sara sagt farväl åt lifvet, följde dem, Tage gifte sig med Nathalie. Han blef er misstänksam, ombytlig och ändå herrsklysten äkta man; hon ett fåfängans barn, som trodde sig ej kunna lefva utan att hafva eft hof af uppvaktande berrar omkring sig, når got som hon likväl rätt snart måste lära sig emedan Tage flyttade till en af de egemder mar han fått med sin hustru. Edith lefde och dog hos denne sin sony som hon minst känt och mest älskat. Äfves på honom utöfvade den milda och af olyckan så hårdt pröfvade modren ett välgörande ins flytande. Tage blef likvål alltid, till sin och andras olycka, en egoist. Innan jag nedlägger pennan torde det til! låtas mig att offentligen frambära min fö bindligaste tacksägelse till den, som så go hetsfullt hjelpt mig med scenerna ombord pi fregatten Carolina. Jag skall alltid anse mi stå i förbindelse för det bistånd jag fått den möda jag förorsakat.