Aftonbladet – 12 december 1860, sida 2

Landsertspressen I Representationsfrågan. Ystads Tidning för den 3:e yttrar i en uppsats i frågan: t Representationsfrågan har vaknat upp till nytt lif efter en flerårig dvala — måtte den icke, i brist å näring af sann medborgerlig anda, somna in igen till den eviga hvilan! Dock, den kan icke falla, heter det; och det är också vår öfvertygelse att detta icke är blott en tom fras, utan ett stolt, profetiskt uttryck af den omutliga tidsandan; ty, om vi också skola förutsätta ett så bedröfligt fall som att regeringen icke skulle gå till mötes de begge folkvalda ståndens anbållan att till föreläggande för nästkommande riksdags ständer låta utarbeta ett fullständigt representationsförslag, så skall dock utan tvifvel sjelfva motståndskra:ten hos den fyrbenta statskroppen så småningom gifva vika af sig sjelf, i det att: på samma gång de argaste af konservatismens och ståndsintressenas kämpar inom de privilegierade. klasserna gå undan, kommer i stället en yngre generation med tidsenligare bildning och liberala åsigter; ett och annat lofvande förebud härtill har redan visat sig. Men i afvaktan härpå böra vi icke lägga händerna i kors — ty det kunde hända att metamorfosen blefve alltför långsam — utan raskt skrida till verket och begagna oss af det lyckliga tillfälle, som nu erbjuder sig, till en kompakt opinionsyttring: centralkomiten i Stockholm kommer utan tvifvel att till Alla folkvalda ombud vid sednaste riksdag, hvar och en i sin ort, nedsända listor för vinnande af underskrifter till stöd för den adress, som till K. M:t blifvit afgifven; låtom oss då alla, som icke höra till de privilegierade stånden, — och äfven de med oss liktänkande inom dessa sednare, och de äro kanske icke så få som man tror — mangrannt teckna våra namn, på det regeriogen må blifva öfvertygad att det verkligen är folkets allmänna önskan att få en representation, grundad på samfällda val utan afseende på stånd och klasser, med lika rösträtt för alla valberättigade och ned årliga riksdagar under fyra månaders tid. on Folkväpningsrörelsen. oo Från Gefle skrifves i Norrlandsposten förliden lördag: Den sammankomst, som i går e. m. här hölls på rådhusets öfre sal för återupplifvande af Gefle gamla skyttegille och gifva det ytterligare utsträckning, var särdeles talrikt besökt af olika samhällsklasser. Hr landshöfding Prstz, som utfärdat inbjudningen till sammankomsten, öppnade den äfven med att tillkännagifva anledningen dertill, hvarefter han föreslog att sammankomsten, skulle utse sin ordförande, hvartill landshöfdingen enhälligt kallades. Den första propesitionen, som gjordes, var om samankomsten ansåg en förening böra bildas, hvilken afsåge att i farans ätund kunna utgöra en del af nationalförsvaret och som i denna riktning organiserades, och besvarades med ett ljudligt enhälligt ja. Derefter beslöts väljandet af en provisorisk organiserande bestyrelse, bestående af.5 personer; men innan detta val skedde, företogs, såsom ledning för bestyrelsen, en diskussion om bufvudgrunderna för föreniogens organisation, hvarvid bland annat, — då några visat sig vara af den meningen, att, för att gå några individuella åsigter till mötes och derigenom vinna terräng, föreningens stadgar skulle innehålla några förpligtelser i afseende på jagtlagarnes helgd, — beslöts att ingen sådan förpligtelse må uppställas till förblandande af föreningens rena, ädla syfte. Till provisorisk bestyrelse, hvilkens hufvuduppdrag är att upprätta förslag till stadgar för föreningen, val des derefter, hufvudsakligast på borgmästaren Petres förslag, landshöfding Prytz, landssekreteraren Florman, grosshandlaren Westman, guldsmeden Öström och kapten von Wolcker, sedan äfven några andra blifvit nämnda, men hvilka undanbådo sig att kornma i fråga. Kupten v. Woleker hade till sammankomsten iniemnat ett kort förslag till föreningens organiserande i tropp, såsom vi tro i hufvudsaklig öfverensstämmelse med skarpskytteföreningens i Göteborg, hvilket upplästes och beslöts skola öfverlemnas till den konstituerade bestyrelsen.