Aftonbladet – 8 december 1860, sida 2

Hvarföre orimligare än .det intresse ni visar min son? Jag tror, grefvinna, att om ni älskade Canitz och visste att hans sällhet bette Skulåfrid, blefve er käraste önskan att kunna befrämja deras förening. Tror ni det? Ja, i händelse ni ej gjorde allt för att motarbeta den. I det förra fallet handlade ni som en. ädel och god qvinna, i det sednate.. Professorn steg upp och tillade afbrytande: Det kan ej falla mig in att forttta meningen. Farväl, grefvinna, och tillåt mig gifva ett råd; vi böra aldrig blanda oss i andras förhållanden, genom attsöka inverka på deras handlingar eller öde. Hvad vår egoism dermed åstundar ernå viicke. Händelsernas ström går som oftast i rak strid med våra beräkningar och önskningar. Professorn kysste grefvinnans hand och aflägsnade sig.