Aftonbladet – 6 december 1860, sida 2

nisation, enligt hvilken konungen ensam kunde besluta, att åtal skulle anställas, och man satte den kongl. prokuratorn i fullständigt beroende af regeringen, Ingen kunde således bli ställd under åtal utan regeringens samtycke. Man modifierade sedermera lagen om frihet till person genom att borttaga stadgandet, att en embetsman, som trotsade och våldförde lagen, kunde ställas under tilltal. Konstitutionen reviderades samtidigt. Man inskränkte betydligt juryns behörighet, inrättade en domstol för politiska rättegångar och gjorde domrarnt beroende af disciplinära föreskrifter. Men detta var ej allt. En lag, utfärdad i Febr. 1854, påbjöd, att om en civil eller militär embetsman under embetsutöfning gör sig skyldig till någon handling eller någon för summelse, som kunde föranleda åtal mot H: nom, kan högsta makten lägga hinder i vä gen för målets anhängiggörande genom at; förklara, att embetsmannens handling ell försummelse icke egnar sig för laga åtal. Sådant är hela systemet. En embetsmar kan aldrig ställas under tilltal, om ej den allmänna ministåren tillåter det. Denna ministår står i fullkomligt beroende af regeringen. och man finner af hvad generalprokuratorn lagt i dagen under den Stieberska rättegån gen, i huru hög grad detta beroende hämmar och förlamar lagens kraft. Men äfven i de fall, att kongl. prokuratorn skulle vilja ställs er; betsmannen under tilltal, kan högsta makten förklara sig öfver, icke huruvida embetsmannen har handlat mot lagen eller är brotts: lig, utan huruvida saken egnar sig för et åtal. Det är lätt att förstå, att ju mera lag. stridigt. embetsmannen handlat, desto angelägnare skulle högsta makten vara, isyrnerhet pi en reaktionär tid, att skydda honom för åtal. Med en sådan domstolsorganisation kunns sådana excesser af polisen, som uppdagats under den Stieberska rättegången, icke väcka nå. gon förvåning. En liberal tidning har med rätta yttrat, att vi i Preussen ha två stater ock en dubbel situation: å ena sidan kamrar, kon. stitution och lagar; å den andra en Polis, som förklarar dessa lagar vara dumma, och son gör hvad hon behagar och öppet våldför dem. Det tillkommer näst sammanträdande kamrar att finna botemedel häremot.