Aftonbladet – 6 december 1860, sida 1

tränga den fina och smidiga mask, som dolde hans mörka och ränkfulla sinne. Jag känner mig alldeles icke böjd för ett sådant herkuliskt arbete, som att utforska er. Ni har omgjordat er med ett så halt omhölje att jag hela mitt lif igenom aldrig skall lyckas få fatt på er, med mindre ni ej vill hjelpa mig. Det är detta, hvartill jag nu ämnar förmå er. Ni tror bra fast på er makt öfver oss män. Med afseende på er, tror jag blott på min slughet. Ämnar ni mäta den med min? I sådant fall, fru grefvinna, anser jag mig redan öfvervunnen.n Skrywtare! Ni vill dermed säga att jag icke skall lyckas. Lemnom all strid. Om en timma är baron Canitz här. Han fåricke träffa er. Jag vill veta hvilken grad af tillg fvenhet ni hyser för baronen. Hvilken gfad? upprepade doktorn och såg i taket. Gradtalet blir allt svårt att bestämma. Se så, icke dessa ordvrängningars, utropade Nathalie otåligt. Kort och godt: har vi vänskap för Canitz? z Mycken, fru grefvinna. Jag har ju varit hans lärare. I så fall hafva vi icke någotatt säga hvarandra. Jag hvarken vill eller skall åt baronens vän och lärare anförtro en sak, sominnebär ett smärtsamt slag för Canitz. Grefvinnan feste sig upp, tilläggande: Ni måste ursäkta att jag besvärat er; -men jag trodde att ni af en eller annan orsak var fientligt pnad emot baronen, och i sådant fall hade te oende att gifva. 3e doktorn i tankarna. Den der nära nog lika slug som jag. Mig äterstår icke något annat än inviga henne i mitt hat.