gångar,..om hvilka våra fäder icke. .hade nå gon aning, och hvilka gifva rikiersättning fö den brist på romantiska och pittoreska ingre dienser, hvaraf vårt moderna lif lider., Före teelserna i vårt sociala lif ingifva oss mer: intresse, än våra förfäders gripar och menni skoätare, och det var en lycklig tanke af der engelske författaren, doktor Wynter, att belys: uågra af de mest intressanta faserna i vår .Å kulturlifs utveckling i en följd af uppsatser. som blifvit sammanfattade under titeln Curio: sities of civilisation. Ur hvad han yttrar om let engelska annonsväsendet och om lifsmedlen för London, meddela vi följande utdrag. Annonserandet i tidningarna är af mycket yngre ursprung än tidningarna sjelfva och en Jhelt och hållet modern uppfinning. Den första annons, doktor Wynter finner i någon engelsk tidning, rörer hj -ltedikten Irenodia graulatoria, Hvilken utgafs af Thomas Newcourt vid Cromwells seger i Irland. Mycket småvingom utvecklade sig bruket att annonsera ij :;idningarna, tills det uu ernått en otantlig utsträckning. Times för den 24 Maj 1855 inaehåller på de vanliga 16 sidorna 2575 annonser; 129 angå fartyg, som afgå till verllens förnämsta handelshamnar; 429 tjenstejon af alla slag söka tjenst; 136 auktionsörrättare skola låta landtegendomar, hus, va-uförråd, husgeråd, taflor och allt möjligt gå ander klubban; 195 nya böcker, utan hvilka egen bildad mans bibliotek är fullständigts, utbjudas af de företagsamma förläggarne; 378 hus och handelsbodar äro att hyra; 144 annonser om möblerade rum för ungkarlar; 144 lärare och lärarinnor söka elever, och 36 personer åtaga sig att sörja för hårets, hudens, ändernas eller fötternas ans eller egna sig åt botandet af de tusentals sjukdomar, af hvilka aenniskan hemsökes. Resten består af anonser af näringsidkare, hvilkas röst höjer sig från hvarje del af jättebladet, såsom en krämares rop på gatorna; och på första sidans andra spalt spela de gåtfulla familjtragedierna, af hvilka en stark inbillningskraft kan göra hela romaner. Här återkallas, naturligtvis med chiffer, förirrade söner och döttrar af sina oroliga föräldrar, med löfte om förlåtelse; älskande brefvexla med hvarandra, och äkta par, som lefva åtskils, vilja åter förena sig. Så står annonsafdelningen till tjenst för alla allmänhetens behof och har blifvit oumbärlig för henne, Och ändock var för något öfver 200 år sedan denna stora lättnad för handel och vandel ännu icke känd. Först under republiken och under Carl II:s regering börjar den nu så strida strömmen att flyta i en och annan droppe, och bokhandelsannoneer och efterlysningar efter förrymda personer uppträda först 1 tidningarna såsom annonser. I Septembernumret af ?Mercurius politicus? 1659 annonseras jemte ?Evangeliets märg? och ?Några suckar från helvetet eller en fördömd själs jämmer? en flygskrift af John Milton angående presterlig tionde, afgifter till kyrkan och presterskapets inkomster, och strax derefter följer en efterlysning efter en förrymd handtverkslärling, hvilken ganska grundligt beskrifves ända från sitt koppärriga ansigte till sin ?gråa, med gröna och andra band prydda drägt, sin svarta hatt och kanelbruna kappa?. I allmänhet innehåller nästan hvarje efterlysning kännetecknet koppärrig?, ett bevis på hvilka härjningar kopporna på den tiden anställde. Från och med år 1660 börja annonserna att äfven i annat afseende afspegla sin tid. En med sin kunglige herre irån landsflykten återvändande hofman annonserar efter sin förlorade kappsäck med dess innehåll .f band och spetsar samt klagar, att han alltför länge varit inspärrad i fängelse och seqvestrerad, för att bli bestulen nu, då alla menniskor hoppas åter komma i besittning af sin egendom?. Den 28 Juli 1660 annonserar H. M;: sjelf i tidningen efter en förlorad hund, och dylika annonser förekomma ofta. Enanaan annons, som rör samma hund, förefaller, att döma af den gäckande tonen, som om den vore skrifven af den muntre monarken sjelf; ty det heter deri, att hunden var H. M:ts egen hund och ändock blifvit stulet, ty hunden är ej född och uppväxt i England och skulle aldrig ha lemnat sin herre?; derpå följer en klagan af detta innehåll: Skall man då aldrig upphöra att bestjäla H. M.? Får ban icke ha någon hund? Denna hunds plats (ehuru bättre, än mången inbillar sig) är den enda plats, om hvilken ingen ber konungen?. Efter konungens föredöme begagna äfven H. H. prins Rupert af Pfalz, hertigen af Buckingham eller ?My Lord Albemarle? Lotidon Gazettes spalter för att efterlysa sina förlorade bundar; och samtidigt — ett bevis på att jagttusten åter lefde upp — annonseras mycket efter till jagt dresserade falkar. Ganska tidigt utbjudas äfven patenterade läkemedel; berömda pastiller eller bröstmedel, koncessionerade tandpulver och små pungar, att hänga vid halsen på barn, ?till skydd för engelska sjukan?. I Maj 1664 tillkännager konungen, på det att folk ej under tiden må begifva sig till London och förlora sin arbetstid, att han blott i denna månad skall bota kroppslidanden genom sin undergörande vidröring och derefter uppskjuta dermed till nästa Michaeli. Samma år antyda annonserna äfven reaktionen mot puritanismen samt den nyuppvaknade hågen för lyx och spel genom ofta förekommande annönser om förlorade spetsar, tillkännagifvanden om lotterier i Whitehall eller -skådespel och förlustelser af. alla slag. Det stora peståret 1666 har lemnat spår efter sig i några annonser om motgifter, deribland ett ypperligt elixir mot pesten, hvilket säljes på Draken i-Cheapside för 4 pence halfmåttet?. Deremot finner man i dem ingenting om den