Aftonbladet – 29 november 1860, sida 2

j trodde sig kunna ansvara för att den Le-jf: irska maskinen i sitt nuvarande skickskulle ts längden uppfylla de gjorda anspråken, begnas i stället en engelsk ånglokomobil om hästars kraft. EE ae) — En insändare klagar åter i en af Köenhamns tidningar öfver svårigheten att der hålla svenska böcker. Han har till exemför längesedan hos en firma, som ansetts jan gammalt stå. i förbindelse med bokandlarne i. Sverge, reqvirerat prof. Malmöms föreläsningar, men ej erhållit dem, ;ch firman hade icke ens kunnat säga om ;oken skulle kunna fås till nyåret. I anledung ai den. öfverklagade olägenheten uppyser han vidare sina landsmän, att de med törsta lätthet kunna erhålla alla. nyare svenka skrifter från hr Cronholms bokhandel Malmö, dit han således råder dem att vända ig. a — Vi torde böra erinra de handtverksidare, som hos pröfningskomiten anfört besvär öfver m påförda utskylder och icke vidfogat bevis att !eras inkomst understiger den bestämda minimiinmsten, 600 rår, attsådana intyg kunna erhållas, om i morgon fredag precist kl. 7 e. m. infinna sig 1 Handtverksföreningens sammankomst. Dessa in7 äro nödvändiga för att besvären skola upptagas. — Man läser i Nerikes Allahanda: Länsstyrelsens utlåtande om jernvägsstationernas iränkta lägen inom detta län har nu afgifvits och finnes dateradt den 26 November. Konungens beuiniögshafvande instämmer med hushållsgillena och ashållssällskapets förvaltningsutskott i alla de punkder dessa biträdt öfverste Ericsons förslag, det säga beträffande stationers förläggande vid Mos, Kumla, Kilsmo, Pålsboda, Halsberg och Wredsrp. Beträffande åter det föreslagna utbytet af å mot Stafåna eller Djupbäcken, såsom lämplire stationsplats, yttrar sig konungens befallnings1afvande ganska vidlyftigt till fördel för öfverste! åriesons förslag, således emot de skäl, som från oren framlagts. — Anhaltstationer föreslår konungens xefallningshafvande måtte anläggas i första rummet d Stafåna samt jemväl vid Telle och Tynninge ler Bredsätter. — Efter den nyligen utkomna terminskata-gen öfver Carolinska elementarläroverket i Irebro meddelar Nerikes Allahanda : följande ipplysbingar om detta betydande läroverk: Lärarne äro: 8 lektorer, 11 adjunkter (hvarförutom 1 adjunktsplats icke nu är tillsatt), 3 -tjenstförrätande adjunkter och 3 öfningslärare; af hvilka en, oder: platsens ledigvarande, är tjenstförrättande. Dessutom är vid läroverket anställd 1 konservator ör dö naturhistoriska samlingarne. Lärjungarne, hvilkas antal förliden terminvar:4il, ro nu 437, sedan under terminens lopp 7 afgått till wiversitetet, 1 till näringarne och 1 genom döden. Denna termin hafva 65 blifvit inskrifne. Gamla språken läsas af mer än hälften bland lärjaogarne ide 7 öfversta klasserna. Af 338 ynglingar läsa nemligen 183 ett. eller flera gamla språk. Beträffande fadrens stånd äro 25 söner af adliga der, 30 af prester, 21 af ofrälse militärer, 36 af ivile embets:och tjenstemän, 105 af borgare m. fl. i stad, 102 af ofrälse ståndspersoner, 76 af bergsmän och bönder, 51 af andra. Åldersgranskning visar, att 23 äro nio år, 40 tio, 30 elfva, 63 tolf, 74 tretton, 57 fjorton, 45 femton, 31 sexton, 20 sjutton, 20 aderton, 15 nitton, 5 tjugo, 2 tjugoett och 1 tjugotvå år gamla. ——— — Det till danska riksdagen af regeringen ngifna förslaget om svenska domars och ut-: slags verkställighet i Danmark har blifvit på: let varmaste tillstyrkt och förordadt af vederbörande utskott. Utskottet har i förslaget ;ndast ansett några obetydliga ändringar nöliga och-slutar sitt betänkande med det yttrandet: att denna lag, hvilken endast angår sådana civila rättstvister, som kunna bringas sill slut-genom exekution å egendom; rättast ör anses för en början till vidsträcktare öfrerenskommelser, hvilka t. ex. skulle omfatta lomar som gälla h ndlingar eller lyda på bysättning .o. s. v.; till skyddande af de rent vila rättsförhållandena; vidare till en mellanrikslag om . brottslingars utlemnande, om straff å i grannriket föröfvade brott mot detta ller dess undersåter, om ransaknings hållanle på begäran af domare i grannstaten, om vöters aftjenande m. m.. : Ytterligare anser itskottet att lagen bör snarligen suppleras med n dylik angående norska domar samt att i slmänhet de trenne brödrafolken böra i rättstigt hänseende mera närma sig hvarandra. Vid föredragningen i landstinget af utskotsets utlåtande, . anförde ordföranden godkännandet af förslaget såsom ett bevis på det itnsesidiga förtroendet och goda förståndet nellan de begge folkens regeringar, helst lagen i flera hänseenden går längre än dylika melanrikslagar hos andra nationer. Utskottet hyste de bästa förboppningar om lagens goda verkningar äfven i afseende på de begge folkens andliga utveckling. Liksom naturforskare, läkare, teologer och landtbrukare i de vordiska rikena redan ha slutit sig till hvarandra, så skulle det framdeles blifva oundzängligt för juristerna i de begge grannrikena att skaffa sig åtminstone en ytlig känaedom om hvarandras lagstiftning. I detta hänseende vore de svenska juristerna de danska i förväg. — Justitieministern upplyste under diskussionen att underhandlingar med syenska regeringen vore å bane om en traktat angående ömsesidigt utlemnande af förbrytare, hvilken traktat skulle komma att omfatta både Sverge och Norge. — Ploug höll före, att en verkan af lagen, som låge innu närmare till hands än den redan anförda, vore den, att det nu skulle blifva nödvändigt att upptaga svenska språketsåsom undervisningsämne i lärdomsskolorna, för att domrarne 5) skola blifva alldeles okunniga uti det. Ärendet hänsköts enhälligt till tredje behandlingen. i — Statsrådet Gripenstedt har i anledning af snågra utaf. Dagligt Allehanda anmärkta Akiktioheter 1. Ålmanach de Gotha förar 1861