Aftonbladet – 28 november 1860, sida 3

Nyheier från i Kina. Tien-tsin d. 9 Sept. De allierade armåerna äro stadda på full marsch till Peking, der de skola gifva en lexa åt de förslöade och trolösa mandariner som leda det kinesiska kejsarrikets öden. Der, och endast der, kan denna lexa gifvas dem, ty det kejserliga kabinettet har på de sistförflutna fjorton dagarne lagt ett nytt bevis till de många det förut lemnat på sin ytterliga falskhet och förrädiskhet. Kejsar Hien-fuhb, som är förtidigt utlefvad genom liderlighet, lider nu straffet för sin ungdoms utsväfniningar. Nödsakad att hålla sig. vid: sängen, är Han ur stånd att taga någon del i de allmänna angelägehheterna. Detta stora kejsarrikes styrelse har fallit i händerna på fyra mandariner, hvilka i sjeliva verket äro -oansvarige och utöfva en okontrollerad makt. Tsi-wan, en prins af blodet och storpresident vid iden kejserliga straffdomstolen. säges vara en man med någon förmåga och mandarinernas ledare. Näst honom kommer TwanhwWa, prins:äf blodet och öfverbefälbåfvare. för trupperna och gensdarmerna i Peking, en befattning som skänker honom ofant: lig makt. Sushun, Twanhwas bror, en ta-. larevid deklassiska festerna, är superintendent (öfver presidenten) vid skattkammaren, generalkapten för -den hvita Hanchvafanan (kineser, organiserade såsom mongolerna och mantschukerna) samt president för kolonialdepartementet. Mien-yu, president för musikakademien, är den. aflidne kejsarens ende efterlefvande bror. Dessa fyra gamla män ha, trygga i ett enligt deras tanke ointagligt fäste, täckts höra talas om att engelska:armåer stormat städer och att rebellhopar plundrat provinser. Ingen utländsk: krigare, ingen fiendtlig styrka hade. visat sig i Peking. Tien-tsin hade varit den närmaste punkt derintill, som någon barbarisk ambassadör eller rebellchef uppnått. Intet vapen var långt nog för att hinna dem, ingen makt kunde angripa deras näste. Emedan man icke i något förutgående krig tågat mot Peking, tro dessa mandariner, att man ej kan göra det. De skola nu bli tagna ur sin vilfarelse och erhålla en lexa, som efter all sannolikhet icke skall behöfva upprepas. Kwelliangs uppförande i denna sak är ett tillräckligt bevis, om något sådant erfordrades, på dubbelbeten och lögnaktigheten i den kinesiska karakteren: Denne äldste statssekreterare, kejsarrikets förste man bedyrade helt lugnt och kallt sannfärligheten af en lögn, som han: visste skulle upptäckas en eller ett par dagar derefter, Endäst genom fruktan kunna Kinas styresmän ära sig att respektera sina politiska förbinelser. Endast genom vapenmakt kan Kina pnas: för handeln: En ambassadör måste inderhandla med en armå vid sin sida fär lig. till handling på ögonblicklig befallning. två århundraden har England bandlat med Canton, och när allt kommer omkring, vet nan lika mycket om Kina som vid den första sröringen med detsamma. Slutligen har stunden kommit, och Englands och Frankrikes ambassadirer med två naåtioners trupper vakom sig skola under Pekings murar dikter: vilkoren: för en fred, son tyckes skola bli varaktig. Vid återkomsten från ett besök isjukhasen vid Tang-kow fann jag major Anson, major Sarel, kapten Farquharson och löjtnant John: son redo. att begifva sig till Tien-tsin mer högqvarterets hästar och kulis, några trossvästar och fordon samt öfverbefälhafvaren: eskort af 20 sikher. De skulle följa den högt: flodstranden, bildande Tförtruppen för först: divisionen, som följde efter dagen derpå, Jag