Aftonbladet – 27 november 1860, sida 2

drag ur P. T. och förnämligast det hvari förf. i det officiella bladet söker visa att saken måste anses juridiskt oantastlig (utom i den ordning ansvarighetslagen föreskrifver), derföre att båda statsmakterna dermed haft att skaffa... Men detta, som väl var det minsta P. T. kunde, med afseende på dess af oss erkända grannlaga ställning, tll försvar för saken andraga, hindrade icke P. T. att om den i och för sig yttra följande ord: Lotterilånen uppmuntra väl till sparsamhet — man sparar för att förvärfva en premieobligation och man sparar föratt icke behöfva afyttra den — men de hafva derjemte det med allt egentligt lotteriväsende gemensamt, att de motverka en annan lika dyrbar egenskap bos menniskan, nemligen arbetsamheten. De ingifva menniskorna den tron att verkligt välstånd kan grundas på annat än arbetsamhet och de sysselsätta deras fantasi med gyckJande bilder om stora rikedomar och all dermed följande herrlighet. Men tessa njutningar, som möjligen bespara utgifter för andra sådana; äro dock ganska dyrköpta. De förstöra vanligen en kostbar tid, förlama verksamheten och utmatta själen samt väcka icke illan leda vid de enformiga dagliga sysselsättningarne. Det må vara sant att den som ingenting vågar, vinner också ingenting — ehuru han likväl kan förtjexa icke så obetydligt — och att slumpen ofta utan vår synnerliga förskyllan skänker oss hvad vi med vårt arbete fåfängt , sökt. ernå. Men i stort taget är slumpen lika ofta ogynsam som gynsam, si att man ena gången förlorar lika mycket som man vunnit den andra, om insatserna äro lika. Hvarje menniska har sina lyckliga och olyckliga ögonblick, då framgångens sol strålar mot oss eller motgångens åskor dåna. men konsten är att genom förutseende, energi, mod och ihärdig ansträngning draga all möjlig nytta af den förras gunst och minska olägenheterna af den sednares hårdhet, allt under erkännande att resultatet dock endast till viss grad är vårt verk. Ett sådant lif stärker sinnet, samt öfvar våra själsoch kroppskrafter och förädlar hjertat isynnerhet om målet i och för sig är något stort och upplyftande. Allt högt kan endast vinnas genom djerfhet, och att iresta lyckan är icke blott en okuflig böjelse: hos flera menniskor, utan till och med satt vilkor för framskridandet. Men att våga utan att handla, att med händerna i kors vänta allt af slumpen, det är menniskan icke värligt. Vill -man. se nämnde böjelse i des högsta glans och dess högsta förnedring, mi man då gå till Amerika, der man har bredvid hvarandra den outtröttliga, mångfrestande yankeen oeh den försoffade åt bränvinssupan: de och hasardspel hängifne indianen. Vale mellan den riktning, som bör gifvas åt denn: egenskap bog menniskan, kan efter ett sådant skådespel icke blifva svårt. Så långt Posttidningen. Må hvar och en som kan läsa innantill och eger förmåga at tänka, med sig afgöra, om den, som yttra dessa ord , gillar eller ogillar lotterilånet u sedlig och statsekonomisk synpunkt.