Aftonbladet – 24 november 1860, sida 1

Te AIVURS TVIR RY OTO EVE I RARE UTERBISSINGI4! BALL TTR STOCK OLM den 24 Nov. Den utgång af presidentvalet i Förenta Staterna, hvarom underrättelse nyss kommit öfver till Europa, har en stor betydelse, icke blott för den inre ställningen inom det mäktiga statsförbund, hvars öfverbufvud derigenom blifvit utsedt, utan äfven för mensklighetens och civilisationens allmänna intressen. Det är det republikanska, d. v. s. det slafverifiendtliga partiet som triumferat. Det är för första gången på lång tid, som detta parti gått segrande ur den stora striden. Hela statsförvaltningen kommer till följd deraf att erhålla en ny riktning och-öfvergåi nya händer, hvilket ji Amerika betyder aflägsnandet från deras iinnehafvande befattningar af alla med det nu maktegande partiet förbundna personer, ända ned i de mest underordnade grader. Resultatet, som var på förhand väntadt, kommenterades inomden europeiska pressen pPedan innan bekräftelsen derpå hade ingått, och Times . anmärker med afseende derpå, bland annat, att motgången för det besegrade i demokratiska partiet, huru stor den än må vara, likväl icke kan sägas vara oförtjent. De södra staterna — tillägger det engelska bladet — ha länge varit i åtnjutande af makten och ha i många afseenden varit frestade att svårt missbruka den. För kloka och sansade män har de slafhållande staternas position haft många synpunkter, som alstrat sympati och öfverseende. Man kunde ej vänta sig, att en plantageegare i de södra staterna skulle offra sig och sin familj på filantropiens altare och, för att aftvå fläcken att hålla sin nästa i fjettrar, försätta sig sjelf från rikedom i utfattighet. Betraktad såsom en temporär och undantagsinstitution, skulle slafveriet väl kunnat tålas af de fria staterna såsom ett ondt, för hvilket skammen drabbade den, som betjenade sig deraf, men som ej satte slafstaterna, ur stånd att uppfylla trogna och uppriktiga medlemmars i ett. statsförbund pligter. Det har varit slafstaternas fel, att derna sakernas ställning ej fortfarit. I stället för att fästa afseende på sina bröders inorra staterna åsigter, ha de södra drifvit det öfvertag, som deras långvariga åtnjutande af makten gaf dem, till det yttersta. I fråga om slafveriet ha de icke dagtingat med de norra staterna. Detta har gått det amerikanska folket djupt till sinnes och förorsakat en reaktion, hvars verkningar vi nu skola få se. Det re publikanska partiet har valt en man, som ej, så vidt vi veta, är utmärkt för annat än en god karakter och starkt slafverifiendtliga åsigter. Slaget i striden, tar det demokratiska partiet sin tillflykt till den vanliga lösen för det parti, som finner sig underlägset i presidentvalskonflikten, d. v. sg. till den utnötta hotelsen att upplösa unionen. ., Det sade på samma -ätt för åratal tillbaka, innan segren var på dess sida; och som dess fara nu är ännu större, så upprepar det sin hotelse med så mycket mera skärpa. Vi bekänna, att våra åsigter om rent spel högligen såras af en dylik hotelse. De, som begitva sig till ett val med det tysta förbehållet, inom sig, att de ej, vilja underkasta sig resultatet, såframt det ej är gynsamt för dem sjelfva, göra sig skyldiga till samma slags oärlighet som de, som spela kort med afsigt att taga emot hyad de vinna, men ej-betala hvad de tappa. För vår del tro vi föga på uppriktighetenh af dessa demonstrationer. Det amerikanska statsförbundet är sammanknutet med alltför starka band för att kunna söndras genom en liten tom gasconnad. Hotet at. de södra staterna skola skilja sig från. de norra-är detsamma som om en af Englands kolonier skulle hota att förklara sig sjelfständig. Det är hotelsen med att-tillfoga sig sjelf mycken skada för att göra England obetydlig skada. I de sex milioner uv tr, som befinna: sig inom deras gränser ho ce södra staterna en fruktansvärd arm6 af inbemska fiender, och om man vill ha ett begrepp om den skräck dessi inhbemska fiender injaga, så må man erinra sig de fasansfulla skådespel, som i staten Texas dagligen uppföras med en grymhet, som ej kan förklaras af annat än den nesligaste fruktan. Det vore föga. klokt att skilja sig från de icke slafegande staterna, som äro förbundna att bistå och upprätthålla federationens myndighet i hela unionen, för att så mycket mera isolera den. hvita befolkuingen i händelse af en konflikt med den svarta. Det kan dessutom svårligen betviflas, att de norra slafstaterna Virginia, Kentucky och Missouri skola upphäfva slafveriet och förena sig med den norra konfederationen, så att de : öfriga staterna skulle fina sig mycket försvagade och sannolikt bli ett lätt byte, om något mäktigt -land skulle vilja med, deras slafvars bistånd bekriga dem. Skatterna skulle ökas i samma mån säkerheten minskades; och omkostuaderria för en, förbundsregering skulle bestridas genom hjelpkällor, som redan äro hårdt anlitade till utgifterna för den lokala administrationen. En dylik konfederation skulle ej bära inom sig några frön till tillväxt, hvarcmot de norra och vestra staternas tillgångar skulle fortfara att mångEEE ME SSR EKEN 3 AKNE ÖREN Men återvändom till de samtalande, : Fru tog till ordet: