Aftonbladet – 22 november 1860, sida 2

Article Image
— Gustaf-Adolf-stiftelsen firade i Göteborg d. d:s sin sjette allmänna högtidssammankomst. Stiftelsen, som i fjol: räknade 163 medlemmar, deraf 127 herrar och 36 damer, hari år ökats med omkring 50 personer. Inkomsterna under år 18539 hafva varit 1071 rdr 32 öre. Häraf hafva såsom bidrag afsändts till Leipzig 225 rdr; till Klagenfurth 225 rår och till Chicago i Nordamerika 450 rår. — Ännu ett tillfälle erbjuder sig att få höra fru Louise Michaeli före hennes snart tillämnade återresa till utlandet, vid den afskedskonsert, som den utmärkta sångerskan gifver i morgon afton i De la Croixs salong, och då af henne komma att utföras ut:m åtskilliga sångstycken, som man icke hittills hört af henne återgifvas, hvaribland Tauberts romans Jag vet ej hvarför jag sjunger, äfven en af de skönaste arierna ur Händels Messias,, som af fru Michaeli återgafs på ett så högst utmärkt sätt den konsten högtidsafton då det herrliga mästerverket förlidet år uppfördes i dess helhet uti Ladugårdslandskyrkan. Fru Michaeli biträdes af kongl. hofkapellet, som gifver ouverturerra till Midsommarnattsdrömmen och Wilhelm Tell, samt af hrr F. Book och Lindholm. — De Bearnesiska sångarne uppträda i morgon på Sädra teatern för sista gången före sin afresa härifrån. I går fingo de för andra gången sjunga inför konungen. Bland de då utförda sångerna var äfven en af den sydfranska folkskalden Jasmins ballader samt en särskilt för tillfället författad kantat till H. M:te ära. Qvartetten afreser härifrån till Norrköping och vidare till Göteborg och de södra orterna. — Två nya omnibusar komma med det första att underhålla regelbunden kommunikation å Göthgatan mellan Södermalmstorg och Skanstull. Dessa af enskild man beställda omnibusar byggas lika med dem, som gå på Hornsgatan, och skola afgå hvarje halftimme, den ena från Södermalmstorg, den andra från Skanstull, med anlöpande af jernvägsstationen. Dessa omnibusturer skola börjas så snart Göthgatans omläggning hinner fullbordas. — Inom Regns pastorat af Malmöhus län pågå ett eget slags nyodlingar. Der finnas nemligen flygsandsfält af 2 å 4 fots djupt sandlager ofvanpå ett lager af 1 å 2 fots djup matjord, hvilande på lermergel. Nu skaftas matjorden i dagen på det sätt, att en djup kanal gräfves, i hvilken sanden nedkastas från en med kanalen lika bred jordremsa, betäckes derefter med den under liggande matjorden, hvarigenom den först gräfda kanalen är fylld, och man har en ny kanal bredvid, med hvilken förfares på samma sätt, och så undan för undan. Detta odlingssätt kostar väl ända till 200 rdr tunnlandet, men betalar sig dock ganska snart, stundom redan första året. (Sk. P.) — Vid en nyligen af de civila tjenstemännens skarpskyttebrigad i London gifven bankett, upplyste den vid festen närvarande generalinspektören öfver Londons skarpskytteföreningar öfverste MMurdo, att hela antalet af de frivilliga i England uppgår till 130 tusen. I detta antal vore dock ej de inbegripn2. som låtit inskrifva: sig under de tre sista månaderna. Dessa 130 tusen utgjordes af 78 fullständigt organiserade bataljoner, omfattande 42,500 man, som i hvilket ögonblick som helst kunde rycka upp i slaglinien; 68 bataljoner af tillsammans 36,000 man, som inom kort äfvenledes skulle vara fullständigt rustade och öfvade; samt slutligen 48,500 frivilliga, som voro mer eller mindre långt hunna i sin militäriska utbildning. Största delen af de regementen, som han mönstrat, ansåg ban fullkomligt :-otsvara alla krigets väsendtliga fordringar. General sir Georges Wetherell, som inspekterat de frivilliga kårerna i norra delen af landet, hade till honom: yttrat att ban vore viss på, att dessa kårer skulle kunna verkställa en frontförändring på ett bataljfält. Som ett bevis på den omsorg och den möda, som officerarne vid de frivilliga kårerna göra sig för att bli vuxna sina förtroendeposter, omtalade han huru hertigen af Manchester, öfverste och chef för grefskapet Huntingdons ridande skarpskyttar.. under en längre tid passerat graderna vid ett dragonregemente, enkom för att göra sig duglig till sin chefspost. Han återvände derpå till sitt regemente och inöfvade det på kort tid så väl, att inspektören säger sig aldrig sett något kavalleriregemente manövrera med större precision och hastighet. I a (d — Daghladet hogagnar: ; damvene rnmmor.

22 november 1860, sida 2

Thumbnail