Aftonbladet – 21 november 1860, sida 2

ivinnor, i köpingarne med 19 män (qvinnortas ånal oförändradt) och på landet med 28 män och 20 jvinnor. Den af dessa näringsidkare erlagda bevillning utgjorde i städerna 204.932 rdr, i köpingarne 1506 rdr och på landet 23,771 rdr, hvilket utvisar en stegring mot förra året af resp. 32,671, 1844 och 3918 rdr. Utom hvad köpingarne angår, är detta belopp större än något af föregående åren 1855—58. —— — Vid sammankomst förliden söndag med det inom Siockholms arbetareförening bildade skyttegille företogs till afgörande frågan om stadgar för gillet. Den för tre månader utsedda styrelsen inlemnade det förslag till stadgar, som den åtagit sig att upprätta. De föreslagna stadgarne lyda som följer: Stadgar för det inom Stockholms arbetares förening bildade skyttegille. 4 1. Hvarje välfrejdad person7eger, utan afseende på klass eller yrke, att inträda i skyttegillet. 2. Inträdesafgiften är 50 öre. Dessutom erlägger ledamot 1 riksdaler riksmynt för hvarje qvartal, stående det dock fritt för enhvar, som det önskar, att erlägga denna afgift i tvenne hälfter, med 50 öre hvarje gång. 3. Den ledamot, som under loppet af ett år uraktlåtit sina qvartalsafgifter erlägga, har förverkat hvad han förut inbetalt och anses hafva utträdt ur skyttegillet. 4. Vid hvarje allmän målskjutning, dervid pris är utsatt, bör ledamot, för att ega rättighet deruti deltaga, hafva inbetalt till och med det nästförflntne qvartalets afgift. 5. En gång om året anställes en allmän målskjutningsfest, dervid skyttegillets priser äro utsatta. Dessa priser blifva 10 till antalet och hvardera af lika belopp samt utbetalas för de tio bästa skotten. 6. Hälften af inträdesoch qvartalsafgifterna användes till dessa 10 priser. Den andra hälften reserveras till förefallande behof. 7. Minst tvenne offentliga tillställningar, lustresor eller dylikt, böra årligen anställas för skyttegillets räkning och inkomsterna deraf uteslutands användas till inköp af goda gevär. 8. Intill dess ett tillräckligt antal lämpliga gevär huntit anskaffas, står det enhvar öppet att vid de allmänna öfningarne begagna och i prisskjutningarne deltaga med egna eller för tillfället anskaffade: gevär. 49. De gevär, som för skyttegillets räkning uppköpas, skola till vård och begagnande utdelas till de ledamöter af gillet, hvilka vid allmän sammankomst med dylikt förtroende hedras, och hvarvid de böra ega företrädesrätt, hvilka genom trägen närvaro vid öfningarne elier på annat sätt visat sig intresserade: för skyttegillets ändamål. Dock må innehafvare af dylika skyttegillet tillhörige gevär vara förpligtade att vid målskjutningarne låta dem begagnas af sådane leda-möter, som sjelfve ej kunnat förskaffa sig gevär. 10... Skulle det niot förmodan visa:sig att ledamot vanvärdar ett honom sålunda anförtrodt gevär eller drager sig ifrån öfningarne, eger skyttegillet att fråntaga honom vapnet och lemna det till annan person. 3 11. Särskild ordningsstadga att följa vid skjutöfningarne skall upprättas och vid allmän sammankomst antagas. 12. Så snart stadgar blifvit antagna bör sty-relsen gå i författning om att uppsätta och till K. M:t ingifva ansökan, att behöfligt antal instruktörer förordnas för att, då skyttegillet så anser nödigt, närvara vid skjutöfningarne samt lemna behöflig undervisning i gevärens handterande och i sådane tak-: tiska ämnen, som för gillets ändamål att kunna framdeles deltaga i ett nationalförsvar erfordras. I denna ansökan bör äfven ingå begäran om anvisande af plats för öfningarne. 13. Huru ofta och på hvilka dagar dylika skjutöfningar skola anställas bestämmes vid allmänna. sammankomster med afseende å olika årstider samt. andra på saken verkande omständigheter. 14. Skyttegillet antager med afseende på dess: indelning de militära enhetstal, som ligga till grund: för vår armås organisation. Tjugofem man utgöra. således ett korpralskap och fyra sådana ett kompani.. 15. Hvarje korpralskap utväljer genom enkel omröstning en korpral och en vicekorpral, och samt-lige en gemensam chef. Desse väljas för ett år och på samma gång som styrelse väljes. s 16. Styrelsen skall bestå af fem ledamöter och lika många suppleanter. Den fungerar i ett år och väljes på den allmänna sammankomst, som följer: näst efter den årliga målskjutningsfesten. 17. Vid samma tillfälle väljes en skattmästare,. som tillika bör föra alla räkenskaper och rullor. 18. Allmänna sammankomster böra hållas dem första söndagen i hvarje månad, samt dessutom dåstyrelsen finner nödigt att genom annonser i de all-männa tidningarne sammankalla gillet. 19. Förslag till ändring af stadgarne kan väc-kas af hvarje ledamot, men bör skriftligen ingifvas: till styrelsen, som vid första allmänna sammankomst: anmäler ändringsförslaget. Detta hvilar derefter öf-ver påföljande sammankomst och kan först vid den tredje sammankomsten afgöras. Vid alla dessa 3:ne sammankomster bör frågan påropas till diskussiom. Sedan detta förslag i sin helhet blifvit uppläst, föredrogs det punktvis till afgörande, och biföllos samtlige paragraferna. Vid 9 beslöts dock det tillägg, som här ofvan finnes: med kursiv stil infördt, att de gillet tillhö-rige gevär, som till vård och begagnande: blifva utlemnade till dertill ombetrodde ledamöter, likväl skulle vid målskjutningarne få: begagnas äfven af sådane ledamöter, hvilka: ej sjelfva kunnat förskaffa sig gevär. Sedan stadgarne blifvit efter någon diskussion, särdeles vid 13 S, godkända, utsattes nästa allmänna sammankomst till söndagen den 25 d:s. (Fädernesl.) För nedanstående tillkännagifvande har plats. i bladet blifvit begärd: JD ER AR 0 AE KR BER YAN