Aftonbladet – 20 november 1860, sida 3

och ungdomen i afseende på undervisning törsummade. söka. ersätta det försummade. Det är dock ganska. vackert af. engammal landtprest att på gamla dagar finnai, att pre sterna böra vårda sig om folkskolan och der undervisa, ehuru ban finner sig sjelf af ålder och en vidlyftig ekonomi ursäktad, om han försummar det; ty andra göra kanske icke ens så mycket, som säga, att adjunkterna böra göra det, om de än med grämelse se och höra, att adjunkterna hålla bibelförklaringar, och deröfver uttala sitt ogillande. På ett allmänt prestsällskaps möte för ej många år sedan yttrade med synnerlig värma en ännu lefvaade prost och teologie doktor: Sådant (nemligen hålla bibelförklaringar i församlingen) skulle jag aldrig tillåta mina adjunkter! När han kort derefter skulle upprätta förslag till klockare med åtföljande skolskyldigheter, uppbjöd han all sin förmåga att få tillsatt en obepröfvad och i skolväsendet mindre kunnig framför bepröfvade och mera skickliga. Insändaren vet icke, men betviflar, att detta skedde derföre att adjunkterna skulle taga folkskolan om hand. Måtte hvarje prest troget vårda sig om folkskolan, men ingen vältra pligten ifrån sig på andra! Är folkskolan försummad, är det, så vidt det kan bero af presterna, i främsta rummet pastors fel, aldraminst kan det göras till adjnnkternas, då sådana flerstädes icke finnas. Att nu taga adjunkterna i synnerlig beräkning synes äfven så mycket sämre för folkskolan, som adjunkternas antal årligen i de flesta stift minskas, så att det torde en dag ilifva slut på dem, så framt en gammal Iandtprest icke anser det äfven bör blifvå slut på folkskolan. En redlig folkskolevän.