Aftonbladet – 17 november 1860, sida 2

en skarpskyttekår och skjutsällskap, som om fattades med den framgångs att vid tullfället omkring 600 rdr å en framlagd lista tecknades för ändamålet. — Med en engelsk ångbåt från Hull ha till Göteborg nyligen ankommit 5 lokomobi!er och 4 tröskverk, af hvilka de flesta blifvit; genom: hr.C.J. Jansson derstädes. sålda till laä5dtbrukare i Skåne och mellersta Sverge. Sedan början af Augusti månad ha nästan åvarje vecka ditkommit sådana lokomobiler och tröskverk. — Vid allmän sammankomst i Umeå hafva stadens invånare anvisat ett;belopp af 2000 rår roat; att med en fjerdedel årligen under yra på hvarandra följande år utgå af stadssan och användas till trädplanteringar, förvimligast på kyrkotorget, skolgården; begrafvogsplatsen samt vägen emellan vestra tullen ;ch den blifvande bron öfver elfvens . — Det franska fartyg, hvars strandning på Ölands östra kust (utanför Segerstad i Gräszsårds socken) vi förut omtälat; var skonerten Alfred Marie, förd af kapten P. J. Carru, vemma i Gravelines och på resa från Riga il Dänchirken med lastaflinfrö, hampa, lin, bipstäf, och fjäder. Fartygöt är läck, men orde kunna: bergas om väderleken fortfar att ara gynnsam under arbetet med fartygets agande af grund. (Kalm. P.) — Inkomsten af Hudiksvalls jernväg under )ktober månad 1860 utgjorde för gods 14,230: 35, och för passagerare 555: 35, eller tillsammans rdr rmt 14.786: 30. — Grosshandlaren N. Wimnell har försålt säteriet Krokstad i By: socken af Wermlands län till prukspatron Chr. Nygren för en summa af 235,000 rdr, oberäknadt inventarier och gröda. (Am. W.) — Brukspatr: on J. F. Behrling; som förut :gde hälften i Kr ntorps bruk i Wermland, har af srosshandlaren F W.; Grubb inköpt andra hälften teraf för 200,000 rdr rmt. —— Från Lysekil skrifver en körrespondent ill Göteborgspostenden 12 dennes: Engelska fiskefartyget Favourite afseglade den 9 iennes härifrån med c:å 9000 st. lefvande hummer ill! Eagland, dit alltså härifrån på ungefär 7 veckors id åfsändts Omkring 50,000 st. Detta var dock tro igån kista åfsändningen för i är; och sedan denna :xport afstannat, torde priset å hummer här i skär sårdea blifya billigare. — De flesta af skärgårdens Atom, riket seglande fartyg äro nu hemkomna med ilånast medelmåttiga fraktbehållningar. Om tvenne artyg saknas. dock; ännu: alla underrättelser, och man ruktar att ett sorgligt öde drabbat dem. — Väderieksförhållandena bafva här på kusten i år varit högst ,vanligan när man BKaft anledning att förmoda godt räder, har man fått dåligt, och tvärtom. Sålunda hafva de tvenne sednaäst förflutna veckorna, hvilka här plåga vara ytterst stormiga, passerat under lugnt, torrt och vackert väder, af hvilket gynnsamma förhällande såväl landtbrukaren som fiskaren dragit stora fördelar. Den förre har fått verkställa en nästän oväntad höstberedning, och den sednåre här blifvit välsignad med ett ovänligt rikt förråd af alla vanliga fisksorter, deriblarid både storsill :och små 3. k..skarpSill af gammal god qvalitet. Den för fisket så störande hajen har äfven talrikt visat sig vid våra kuster. — Om silkesodlingen på Gotland skrifves i en af Gotlandstidningarne : Silkesodliogen på Gotland har under detta år särdeles-lyckats, i det att 211, silkeshylsor blifvit resultatet af denna odling. Deraf hafva 207!,, blifvit till sällskapet för inhemsk silkesödling öfversända och 4, för frambringande af fjärilar till aggläggnivg för nästa år här qvärbebållna. Detta resultat är det största, som på Gotland hittills vunvits. År 1858 erhöllos 138 E, år 1857 fick man 105 ET silkeshylsor och före den tiden mycket mindre. År 1859 var här egentligen ingen silkesodling, då planagerna med anledning af föregående års starka torka, om jemväl fortfor under 1859, i anseende -till den starkt avlitade löftillgången måste erbålla en behöfg hvila för bättre tillväxt. Till följd af den ut vidgning, som denna odling här vunnit, och med anledning af det för Kvita mulbärsträdet, som lemnar löf åt silkesmaskarne, bärvarande särdeles gynnsamma klimatet, har sällskäpet för inhemsk silkesodling nu beslutat utvidga härvarande i Silfverbättan belägna plåntage och för detta ändamål gått i befattning om arrenderande på 30 år af en angränsande åker af omkring 2 tunnländ. oo — Följande prejudikat rörande grindar å landsväg meddelar Handelstidningen: K. M:ts resolution. uppå de besvär, Carl Andersson i Seglorahed samt Anna Andersson och J. Andersson i Seglared anfört deröfver, ett sedan, uppå besvärandernas hos K. M:ts befallningshafvande i Elfsborgs län förda klagan att Iänsmannen O. A. Gädda med biträden vid hållen. vär syn år 1857 förordnat att följande grindar å häradsvägen emellan staden Borås och Seglareds gästgifvaregård skulle borttagas, nemligen grinden emellan Årbo och Seglareds hagar, begge grifdarne på Arbo inägor samt grinden emellan Årbö och Skräpereds inägor, landshöfdingeembetet i nämnde län, efter det ej mindre bemälte länsman, än ock kronofogden i orten A. Sjöberg, blifvit hörde och uti afgifna yttranden meddelat, att ifrå: gavarande grindar, såsom belägna på kort afstånd från hvarandra, vore till mycket hinder för de vägfarande, genom resolution den 1 September 1858, med afseende ä hvad bemälte tjenstemän upplyst, funnit skäl icke vara förebragte, som till ändring i öfverklagade åtgärden kuonat föranleda, så har K. M:ts och rikets kammarkollegium, uppå klagandernas mot detta beslut anförda besvär, genom utslag den 5 Maj sistlidne år, förklarat det kollegium funne klaganderna icke hafva anfört skäl, som uti landsMordinggenpetera resolution kunde föranleda ändring, gifven Stockh olms slott. den 3 Februari 1860. E. M:t har, sedan vederbörande sig förklarat och kammarkollegium samt landshöfdingeembetet i lähet med. utlåtanden inkommit, låtit dessa besvär sig föredragas; men finner de samma icke kunna vinna afseende; — Under titeln Folkbeväpningen innehåller Illustrerad Tidning i dagens nummer en uppsats, hvaruti, med: afseende på den till måndagen utlystå samrhänkomsten; varmt frambålles den stora betydelsen af skarpskytteföreningar. Vi återgifva derutur: Denna stora sambhällsfråga har allvarligen fattat eld. Måtte den icke slockna! Det Herr löjtnant, jag har icke tålat om er, blött om mina tanka? med afseende på hvad INNE PE ARE 0 FOS Tr il Om rg,