Aftonbladet – 14 november 1860, sida 3

Toscana erhållit en kallelse från kejsar Napoleon: att komma till Paris. Han har frågat hofvet i Wien huru han borde handla, och i Wienerkabinettet har svarat att han borde följa kallelsen. Någon skada kunde han icke lida deraf (och skammen räknas för intet), men någon fördel kunde ju möjligen vara afsedd. ITALIEN. Från Sessa berättas den 5 Nov. om aftonen, att ett betydande antal bourbonska trupper, som stodo utanför fästningen, gjort general Fanti förslag att kapitulera. Så vidt deras förslag komme att antagas, var endast sjelfva fästningen Gaöta i bourbonerras händer. Franska am ralen hade, i följd af från Paris erhållna instruktioner, lemnat floden Gariglianos mynning, och den 1 Nov. återvändt ptill Gaöta. Man har uti detta förhållande en förklaring öfver att general Persano kunde med framgång deltaga i striden den 1 Nov. vid Garigliano-mynningen. Daily News meddelar ett telegram, enligt hvi!ket 153,000 man af den bourbonska hären, med 4000 hästar och en artilleripark af 32 kanoner flyktat undan sardinarnes förföljelse in på romerskt område, samt blifvit af de påfliga och franska myndigheterna nödsakade att göra halt vid Cisterna, der de skulle afväpnas. Öfver ställningen uti Gaöta berättas i. en korrespondens från Turin af den 3 dennes: Staden är obetydiig, hvad befolkningens antal beträffar, ty den bar blott 1500 till 2000 invånare. Den är uteslutande en militärisk plats. Hufvudstyrkan ,af bourbonska hären var uppställd längs Gariglianos venstra strand och endast 3000 man voro förlagda i den mörka, dystra staden, som blifvit ännu otrefligare genom ankomsten af en mängd bönder, hvilka från alla sidor strömmat till Gaöta såsom en särdeles säker ort. Enkedrottningen går klädd i sorgdrägt och: visar sig stundom på palatsets balkong och gör scenen derigenom ännu dystrare. Toulonnaiso meddelar följande berättelse om tilldragelsen vid Gariglianoflodens :mynning: Ångaren Descartres har ankommit till vår redd med mycket vigtiga depescher från Gaöta. Den 27 Oktober hade en sardinsk eskader af 6 skepp velat försöka landsätta trupper vid mynningen af Garigliano, men bade genom amiral de Tinans kraftiga demonstrationer blifvit nödsakad att draga sig tillbaka. Den 30 ankom viceamiralen Persano sjelf med 10 örlogsskepp och hade vägrat att draga sig tillbaka i närvaro af franska eskadern, hvilken gjort sig slagfärdig, för att tvinga honom dertill. Sardinske amiralen hade förklarat hr de Tinan, att han hade bestämda linstruktioner att företaga en landstigning vid mynningen af Garigliano, och att han vore nödsakad verkställa densamma. I händelse de franska skeppen komme att angripa honom, så skulle han ej försvara sig, men gjorde amiral de Tinan ansvarig för denna beväpnade intervention, hvilken han ansåg olaglig, emedan han befinner sig utom Gaötas farvatten och denna orts blokadlinie. I betraktande af denna protest och denna passiva hållning, fruktade amiral de Tinan, att han hade öfverskridit sinå instruktioner, och afsände Descartres, för att inhemta franska regeringens befallning. I afvaktan på svar observerade de båda eskadrarne hvarandra. Franske amiralen erhöll befallning att draga sig tillbaka till Gaöta, och amiral Persano deltog afgörande uti striden den 1 dennes. Ett uti Neapel den 29 Okt. utfärdadt dekret förordnar, att af de summor, -som blifvit konfiskerade från bourbonerna, skola 6 milioner ducati (nära 18 mill. rdr rmt) användas till skadeersättning åt de politiska offren uti fastlandsprovinserna, hvilka alltsedan den 15 Maj 1848 lidit af den godtyckligaste regering. Utdelandet af de anslagna medlen skulle verkställas af en junta, sammansatt af aktade medborgare. Giornale di, Gaöta meddelar en not af bourbonske ministern Casella, stäld till de kabinetter af första rangen, som gifvit konung Frans rådet att bekämpa revolutionen, då militäriska framgångar skulle tillförsäkra honom Eurapas bistånd och sympatier,. Konungen af Neapel hade derefter lemnat sin hufvudstad, för att bespara densamma krigets fasor, men sedan bekämpat revolutionen och hoppats på framgång. Men då hade konnngen af Sardinien infallit uti och i fiendtlig afsigt genomtågat hans trogna provinser. Konung Frans hade ej varit beredd på denne tilldragelse. Hans trupper skola nu måhända blifva tillintetgjorda; men :med den gamle och erkända monarkien skola tillika alla rättigheter, alla lagar och alla grundsatser, på hvilka nationens sjelfständighet och säkerhet hvila, blifva tillintetgjorda. Från Neapel berättas den 3 dennes, ati dagen förut de af stadens innevånare åt ungerska legionen förärade fanor blifvit högtidligt utdelade till densamma. En betydlig mängd af Viterbos innevånart hade begifvit sig till Orvieto och nödga: myndigheterna att tillåta dem deltaga ut omröstningen derstädes. Det behöfver knappast tilläggas att alla dessa röstade ja. Uti Macerata hade. alla boktryckare vägrat at trycka nejsedlar. Uti Comarca är sinnesstämningen mycket uppretad, och befolkningen troddes ämna göra uppror mot påfliga regerin gen. Hvad som isynnerhet gör intryck på romerska befolkningen är den utomordentliga utveckling af handeln och det återvändande välståndet i de befriade provinserna. Tullarne mellan Markerna, Neapel och Sicilien äro upphäfda. Den förut så dystra och stilla staden Ancona börjar redan utveckla ett friare lif. Uti Markerna och Umbrien hafva lifsmedlen, som i många år burit tryckande beskattning, blifvit befriade från alla afgifter. Äfvenså har : qvarnskatten blifvit upphäfd. Från den 1 Januari 1861 skall den sardinska Code Civil vara gällande uti Markerna och Umbrien, äfvensom den sardinska rättegångsordningen. te, Ne Jet ör —— AA RR RR -— Ge -—-—2 pr s DM OL OO: HH OP f3a mm Om nö M AM rh MN ÖH rr MM FR 2