Aftonbladet – 14 november 1860, sida 1

REPRIS REN RM BRA RRENO NER RANN ROTAR IKE Prakiverk: SCH I Det gifves namn, hvilka hafva en egendomlig poötisk klang — hvilka genom de idetförbindelser, som med dem järo förknippade, väcka minnet af stora tilldragelser, af ädla och hbieltemodiga handlingar, de der kraftigt anslå själen ioch komma hjertats strängar att vibrera starkare, än som är fallet vid hvardagslifvets kalla prosa. Eu sådant namn lär, Schweiz! I Hvem hör väl detta namn nämnas, utan att erinra sig ett folk, som från urminnes tider skattat friheten högre än lifvet, som endast med tillhjelp af sitt okufliga mod och sin oförsvagade mannakraft slitit de bojor, med hvilka idespotismen ömsom genom ränker, ömsom genom våld, sökte klafbinda det? MHvem hör deta namn nämnas, utan jatt erinra sig en Arnold v. Winkelfeted, som i sitt eget bröst mottog de lans-spetsar, som annars skulle hafva träffat hans fosterlands hjerta, eller en Wilhelm Tell, som heldre ville dö, än blotta sitt bufvud för tyranniets isymbol, och som under de qval, hvilka en illfundig grymhet uppfann för att med dem riktigt plåga hans fadershjerta. svor alt befria sitt land och hämnas på des3 förtryckare — och som äfven höll denna sin ed? Hvem önskar ej av närmare lära känna de evigt minnesvärda ställen, der en handfåll herdar och landtmän med sina från förfädren ärfda vapen sprängde de jernklädda och såsom oöfvervinneliga ansedda riddarskaror, som tyrannen utsände till at blifva deras förtryckare? Hvem önskar ej närmare lära känna orter sådana som Moergarten, Laupen, Sempach, Granson, Murten, Nanus 0. 8. v., hvilkas namn skola slrålå med oförgänglig glans, så länge en gnista af känsla iför fosterland och frihet qvarlefver i folkens hjertan ? Om ett land sådant som Schweiz, med sin storartade, vildt romantiska natur, om ett folk sådant som Schweizarne, hvilka ännu i dag till en stor del bibehålla sina enkla seder, sin fosterlandskärlek och sitt frihetsälskande sinnelag Jej kunna annat än väcka den bildade veridens deltagande och intresse, så skall utan tvifvel en fullt tillförlitlig och Iträffande skildring af detta land och detta folk blifva för den läsande svenska allmänheten cn välkommen litterär öreteelse. N Det var denna tanke, som lifvade förläggaren, då ban beslöt utgifva det verk, hvars första häften bärmed läggas inför den ärade publikens ögon, och vågar han, i medvetande verkets gedigenhei och det utomordentligt stora bifall, som utomlands blifvit det till del, hoppas och tro, att det äfven här i Sverige skall finna talrika läsare och läsarinnor. ! Öfversältningen, som ombe örjes efter : den: tredje, nu icke i Stuttgart under pressen lagda originalupplagan af. Dio Schwelz in ihren Klassisohenr Stellen und Hauptorten, geschiidert von Heinrich Zsehokke, kommer au prydas af sjutiiotvå (72) fina, engelska stälstick, fördelade på 16 häften i stor imperial-octav, af hvilka hvaridera beräknas resp. Subskribenter till En Riksd:r Riksmynt. Subskriptionen emottages så väl i undertecknads härvarande Pokbandel som i alla Rikets Boklådor. Texten kommer att utgöra omkring 20 ark, och om man beräknar bvaridera a: dem: till 20 öre, så blir följaktligen priset å hvarje stålstick endast 216 före Ett å två bäften utkomma i hvarje månad. Stockholm. i September 1860. P. A. HULDBERG.