Aftonbladet – 13 november 1860, sida 3

letta system varit uteslutande infört, hal det varit åtföljdt af envälde och despoti. Sverge tillkommer äran af att hafva upp: ställt och utvecklat systemet med-den indelts milivären. Det är som: om den mest enväl. dige, men i många afseenden mest samvets zranne konung, Sverge haft, genom denna insti sution. skulle hafva. velat lemna efter sig ett arf som skulle förebygga det af.honominförda en. väldets urartande till ett tyranni. I så bög grad tillfredsställer detta system vilkoret, att görs krigsmaktens intressen och önskningar. öfver. ensstämmande med folkets. En soldat, som tillika är bonde och största delen: af året Jef. ver midt ibland allmogen och deltager i dess sysselsättningar, kan icke vara annat än ett temligen troget uttryck af folket. Trenne stats ivälfningar har Sverge genomgått, sedan den indelta militären infördes; ingen af dessa ; hade. kunnat utföras utan militärens medverkan, och alla tre hafva de varit. populära och efterlängtade då när de skedde. 1 detta-afseendesärvden-indelta militären en af !e utmärktaste organisationer. Iafseende å krigsduglighet åter, anses detta icke vara like så säkert. Väl har den indelte soldaten aldrig behöft skämmas för sig i de krig, uti hvilka. han deltagit; men kvigskonsten är dock förändrad sedan dess, och det kan väl sättas ifråga, omen person, som -endast en kor tid af året sysselsätter sig med krigiska öfningar och för resten är. utan alla sådande, skall kurna vinna den behöfliga säkerheteb och hållningen. Åtminstone hör man så påstås. af. personer, hvilka borde vara kompetenta sått bedöma saken. i Samma fördelar som utmärka, och sammk fel som häfta vid den indelta militären, förefinnas också hos beväringen, ehuru begge i ännu högre -grad. . Denna. .sednare: står i ännu närmare : beröring med folket och utgör ett ännu trognare uttryck af detsamma, meh har också ännu mindre öfning, samt betraktas gemenligen af militärer såsom föga duglig till krigsbruk. Begge systemerna vidlådas dessutom af åtskilliga olägenheter i ekonomiskt afseende. : Den indelte soldaten bortryckes från sitt torp, just vid den tid, då han bäst skulle behöfvas der, under so mmarmånadernas jordbruksarbeten, och den beväringsskyldige tvingas att för en tid afbryta sina sysselsättningar och sitt yrke, hvardera till mer eller mindre men för såväl dem sjelfva som landet, Intet af detta system tyckes derföre full: ständigt lösa. problemet af krigsmaktens organisation. Det ena felar i det ena afseendet. det -andra i-det andra. Det synes som den rätta lösningen skulle vara förbehållen för det system af volontärkårer, som på sista tiden uppstått i England. Likasom så många andra engelska institutioner, som sedan blifvit mövster.sför. andra länder och folk, har den uppkommit under de tillfälliga omständigheternas omedelbara kraf. Det var den befara: de invasionen från Fränkrike som kallade der till lif, men, ehuru sålunda uppsprungen ur det ögonblickliga behofvet, synes den vara bestämd att spela en stor och betydande roll i verlden. ...Den -fullgör bättre än någon annan organisation vilkoret att krigsmaktens intressen och önskningar fullkomligt skola sammanfallamed folkets. Ty detta kan väl aldrig fullkomligare uppnås, än på detta sätt, då krigs: makten .utgöres:af folket sjelf. I afseende å vilkoret att .motsvara den utvecklade krigs: konstens fördringar synes den äfven stå framför både den indelta armen och beväringen, om den också möjligtvis icke kan mäta sig med .de-stående armåeernassystem. Ty de grundar:sig .derpå att de personer, som bo pi samma ort: och hafvartillfälle att dagligen vara tillsammans, förena sig om vapenöfningar. Dessa kunna derföre fortgå hela året om oc! måste sätta,dem i tillfälle att förvärfva sig er färdighet, .som föga bör ställa dem efter de bäst inöfvade militärer. : Den är dessutom befriad från de ekonomiska olägenheter som följa med den indelta armån och beväringen:; ty just derigenom att de, som eljest hafva tillfälle satt. träffas, sluta sig.tillsammans til) militära. kårer, komma deras öfningar icke at! ryeka dem bort ifrån deras yrken, utan kunnå anställas på de tider då de eljest äro lediga derifrån, så att de på visst sätt kunna be, traktas som en nyttig reaktion. Hela denna organisation är, med ett:-ord, intet: annat än tillämpningen på militära angelägenheter al samma princip, som inom det politiska ock sociala lifvet visat så välgörande verkningai i den lokala sjelfstyrelsen. Denna militärorganisation är en organisation för ett fritt folk; Göteborg och Helsingborg hafva gjort början med dess införande i Sve ge och det är att önska att rörelsen mi utbreda sig vidare. Den har intet i sig, son: stode i strid med Sverges öfriga militära in: stitutioner, utan utgör endast ett förfullständigande af dessa. Äfven om den skulle vara omöjlig att utföra i. glest befolkade landsbyg: der och derföre icke kunna blifva allmän öfver hela riket, skola dock de kårer, som kunnå uppställas,: vara istånd att bilda en kärntrupp kring hvilken landvärnet i behofvets stund skall kunna sluta sig. I hvilken ställning dessa kårer för resten skola stå till den öfriga militären är en sekundär. fråga. Det vigtiga är att sådana kårer bilda sig och omfattas med värma. Deras kombination med öfriga institutioner skall nog sedan lätt gå för sig. (Göteborgs-Posten.) Proesterna ooh folkskolan. i Ofta förspörjes i tidningar och ändra skrif