Aftonbladet – 9 november 1860, sida 3

samt uppsättå bourbönska farith på fästet. En krigsrätt håde redan börjat ransakning med Ide sammansvurne. General Bixio hade vid en rekognoscering haft olyckan, att hans häst störtat, hvarvid generalen afbröt båda benen. Från Genua förmäles den 30 Okt., att ett svenskt skepp ankommit till staden lastadt med kulor och bomber. Neapels officiella tidning meddelar ett dekret, hvarigenom alla reskripter, dekreter och andra bestämmelser, genom hvilka de andliga tillförsäkras företrädesrättigheter och undantagsställning i borgerliga angelägenheter, förklaras för upphäfda. Rörande de sednaste striderna vid Garigliano meddelas följande: General Sonnaz hade bemäktigat sig en jernbro, som förde öfver floden, hvarefter en del af hans division gick öfver till andra stranden. Marinsoldaterna hade nära floders mynning slagit en bro öfver densamma, och ännu en tredje bro hade blifvit uppförd, hvarefter hela sardinska hären gått öfver floden. Piemontesarne hade, under Victor Emanuels eget befäl, vunnit en lysande seger. Bourbonska hären angreps i fronten af piemontesiska hären, i flanken af flottan, samt sprängdes och jagades tillbaka till Gaöta. Ammunitionsvagnar, krigsmateriel och ett stort antal fångar föllo uti piemontesarnes händer. General Sonnaz förföljde fienden och besatte de positoner, hvarifrån staden Gaöta samt till och med hamndammen beherrskas. Tidningen Nationalites, berättar att Garibaldi icke mera bär den röda skjortan, utan anlagt sardinsk generallöjtnantsuniform. Hans officerare hafva följt hans exempel, och soldaterna bära militärkappor. Enda skilnaden mellan Garibaldis folk och sardinska trupperna är att de förra bära röd halsduk och de sednare svart. Endast några kalabresiska bataljoner bibehålla sin pittoreska drägt. Påfven bade önskat förläna Lamoriciere titeln af furste, men generalen hade afböjt detta anbud. Deremot tros han mottaga utnämnringen till romersk adelsman.